.

Helgen var underbar.. inga krav och ingen press. Badade i havet och kallt var det kan jag säga.. hotellet som vi bodde på låg precis vid vattnet och från rummet hade vi världens finaste utsikt.
På hotellet kryllade det av poliser eftersom det var demonstration i Malmö, vilket vi först inte visste.


 Denna lapp satt utanför polisstationen i Ystad.. hmm...


 En av pappas presenter.. ett motorblock från en gammal volvo.. i ordninggjort av mig och Andreas.

 Sveriges sydligaste udde.

 Utsikten från hotellrummet

 utsikten från hotellrummet


Fick äntligen se Wallanderstranden som nu har blivit min nya favorit.. Tyvärr fick jag inte vara där så länge då min bror och Andreas inte stod ut att vara där mer än en kvart. Jag skulle ha kunnat sitta där hela kvällen och titta på solnedgången... men men. Bilder tog jag iaf i mängder!
 Wallanderstranden

 Wallanderstranden vid solnedgång

 Wallanderstranden vid solnedgång

 Wallanderstranden vid solnedgång



Igår var vardagen tillbaka och besök på praktiken som gällde. Pratade med två lärare om elever som behöver extra stöd. En av lärarna var så himla positiv så jag först undrade om hon levde i nån slags drömvärld men efter ett tag hängde jag med på hennes tankegång och enligt henne fungderade detta sätt att tänka och handla. Hon pratade om förhållandet till elevernas föräldrar och att man måste mötas på samma nivå, att man som lärare inte kan tro att man är bättre än föräldrarna. Samtidigt poängterade hon att pedagogen måste vara bestämd på de punkter som gäller eleven och vad den behöver men att det är viktigt att vara en medmänniska, inte bara professionell.

Efter praktiken var det aerobic och efter fem minuter hade jag världens självförtroende och tänkte att det här är inte så svårt.. men hmm.. redan ett par minuter senare ändras denna tanke och rätt var det var hörde jag mig själv säga "du tror på det själv va?" När ledaren längst fram gjorde nått som jag verkligen inte fattade mig på. Tjejen brevid hörde mig och skrattade... hihi.. den får jag bjuda på, hon och jag var ungefär lika vimsiga bara att hon klarade av att inte säga något..
Nästa vecka skulle det tydligen bli ännu svårare men jag hoppas att det inte är så mycket nytt så jag kan lärar mig det gamla först innan det nya kommer till..!

Kommer nu från en plågsam timme på massagebänken.. idag var det inte alls kul...! Trodde att jag skulle få be henne att sluta men det var bara att bita ihop och ligga kvar. Har fått ytterligare övningar att göra eftersom jag har sånna berömda simmaraxlar... måste nu börja träna baksia axlar för att få ordning på detta. Jag sa till massören att det inte kändes som att det hade gått framåt nått men hon förklarade att hon nu till skillnad från i början tar i massor.. så framåt har det tydligen gått trots att jag inte känner det. Ska tillbaka om två veckor så innan det blir det massor med tid på gymmet för att träna baksida axel.

Har nu hemmastudier resten av veckan så nu har jag planerat att bli klar med de flesta uppgifter för att kunna fördjupa mig lite i kursens olika delar, läsa böcker bara för att jag vill och tycker det är intressant.
Kvällen blir lugn och förhoppningsvis kan jag hålla mig ifrån skolarbetet..!

_______________________________________________________________


" Vi skulle faktiskt kunna jobba 75% "

// Lisa

Debatter på olika nyhetssidor på nätet är ganska intressanta att läsa.. men det är helt otroligt var människor är aggresiva när de skriver, är ironiska och ibland bara allmänt puckade. Jag funderar många gånger på vilka människor det är som ligger bakom dessa inlägg, hur gamla de är, hur de ser ut och vad de jobbar med.
Det är så himla lätt att skriva saker på internet, för många gånger behöver personer inte stå för vad de har skrivit.. bra eller inte?

Igår var det shopping som gällde men jag köpte faktiskt inte så mycket, blev en jacka och en tröja. Andreas shoppade desto mer. Senare var vi ute på landet och tittade på Fridells ombyggnation av huset.. det blir säkert jättebra när det väl är klart.
Sen i till stan igen och filmtittande hemma hos Kicke som vi inte träffat på evigheter. Trevligt var det och efter berättande om en bruten fot, delad vårdnad om hunden, många "oj" med mera var det dags att ta diseldoris och åka hem.

Imorse fick jag en sån här hemsk känsla.. Brukar inte hata söndagar så mycket som jag gör idag. Kanske är det en blandning av att det verkligen har blivit höst nu och att jag kanske inte riktigt känner för att jobba. I och för sig brukar det vara roligt när jag väl kommer till badet men just nu känns det inte alls kul. Solen lyser men det hjälper liksom inte. Går inte riktigt att beskiva hur jag känner och jag vet inte ärligt varför jag känner som jag gör. Blir cykeln till jobbet idag och förhoppningsvis hinner jag rensa huvudet på vägen.

Imorn ska jag ha praktik och jag hoppas att lärarna jag ska träffa har tid med mig.. eftersom jag inte behövde bestämma någon tid blir jag lite nervös. Kanske är de lite väl optimistiska och tror att de kan hinna med mig i allt farande fram och tillbaka. Ännu svårare blir det eftersom det är måndag och måndagar brukar vara lite röriga... men men vi får väl se. Ska bara ställa ett par frågor och det tar egentligen inte så lång tid. Efter det ska jag på studiebesök hos kommunens stödsamordnare.


_______________________________________________


" Hon ser ut som en sköldpadda i håret "    (??)

// Lisa

Ny bil är inhandlad, volvo V70 disel...besöket i Sthlm blev lyckat.. till slut. Efter beslut att köpa bilen åkte vi hem till han som sålde bilen, där vi skulle före över pengar till hans konto. Ibland är swedbank ingen höjdare när batteriet i säkerhetsdosan tar slut, vilket det gjorde. Efter mycket krångel och fixande lyckades vi föra över pengarna och vi kunde åka hem, något senare än vad vi hade räknat med men hem kom vi tillslut.

Igår var det simskola igen och nu börjar barnen testa gränser, vad de får och inte får göra. Så mycket irriterade röster blev det men jag hoppas de lärt sig att vissa saker inte är okej.
Vädret var ju inte speciellt bra igår, vilket i och för sig inte gjorded nått för mig eftersom jag jobbade men idag är det ju inte bättre. Är inne och pluggar idag och hoppas på att vädret är bättre imorn när jag ska till skolan..

Vet inte riktigt hur jag ska reagera.. vet inte riktigt varför det tog sån tid och varför jag inte hört nått. Var/är det något som fallit i glömska? Tycker inte att det är något man glömmer men vad vet jag! Kanske är det så att jag ser det på ett annat sätt än andra..

Andreas har gått från att jobba natt till att jobba kväll... vilket inte blev något bättre. Nu går vi verkligen om varandra. När han åker till jobbet är jag i skolan (om jag inte är ledig) och när han kommer hem sover jag. När jag går upp och ska till skolan då sover han.

_______________________________________________________


" För att jag skulle ha något att skriva om eller? "

// Lisa

Det är höst...
löven byter färg och faller till marken.. kanske har vi väntat på den här tiden, kanske inte men nu är den här. Vi har inget val, vantar och höstkläder fram..

Har varit på stan med mormor och mamma och shoppat.. och idag gjorde faktiskt inte jag av med mest pengar, det var mormor. Jag köpte bara två halsband och faktiskt inget mer. Mycket folk var det som hade bestämt sig för att trotsa regnet och åka in till stan..
Snart ska jag till Stockholm och kolla på en bil, volvo V70. Hoppas på en fin bil så att vi kan sälja våran skrothög. Det är ett under att bilen överhuvudtaget startar, den har varit med om alldeles för mycket. Igår när jag skulle åka från stan stannade den mitt på parkeringen och jag trodde aldrig att jag skulle få igång den.. men efter många försök hoppade den igång. Jag håller tummarna för att den går hela vägen till Sthlm och tillbaka! Annars blir det problem.


Bob Dylan - It Ain't Me Babe    http://www.youtube.com/watch?v=ImpKzFXO1WI

______________________________________________________________


" There must be a reason I met you "

// Lisa

Livet är för kort för att slarvas bort... Hur länge ska gamla konflikter förstöra en relation?

När jag förut stod och väntade på bussen på väg hem fick jag syn på en bil. En bil med namnet som jag alltid hoppas slippa se. Vill inte höra och inte se. Namnet på min farfars företag.
Insåg idag att jag inte har många chanser kvar, vet han om det? Vet han att han inte har många chanser kvar? Kanske är det dags att lägga allt gammalt bakom sig? För vem vet hur lång tid vi har kvar. Helt plötsligt kanske du är borta och då har jag inte chansen att träffa dig igen.. men vems ansvar är det? Trots försök från våran sida får vi inget tillbaka. Hur mycket ska man försöka? Vilka ursäkter stämmer och vilka är bara skitsnack för att vi ska ta allt ansvar? Varför ska jag träffa dig om du inte vill träffa mig?

Alla minnen, när det fortfarande var bra, utan en massa bråk, lögner och skit. Det gör ont att tänka tillbaka och veta att den tiden aldrig kommer tillbaka.
Skulle bara vilja ge dig en lång kram, blunda och åka tillbaka...!
Vad hände på vägen? Hur kunde det gå så fel?