.

Även om jag inte känner mig på topp så mår jag ändå bra när jag tränar.. konstigt det där. Kanske går tankarna till annat, till något bättre..

Helgen som varit var faktiskt bra.. En lugnt fredag följt av en lördag med plugg och efter det hockey med några vänner, följt av besök på en fest. I och för sig hade typ alla gått när vi kom men iaf.
Söndagen tillbringades på gräsmattan i solen bredvid strömmen med Andreas. Efter det hem en sväng och sen hem till föräldarna för att käka mat.

Veckan började med en totalt värdelöst föreläsning. Har pluggat fyra år men detta för nig första föreläsningen som jag varit på där jag inte lärde mig något.. Lite tråkigt eftersom det var sista för denna utbildning.
Efter det hade vi i gruppen en timmes lång diskussion om religion. Allt från Guds förlåtelse av alla till jämförelse mellan Gud och maskar. Något som jag starkt reagerade på var att Gud tydligen inte skiljer på synd och synd. Att oavsätt om någon har stulit ett tuggummi eller mördat någon så ser Gud på dessa människor på samma sätt. Han förlåter dem båda. Konstigt det där. När man själv inte har någon koll är det svårt att verkligen sätta sig in i andras sätt att tänka, särskillt när det inte finns konkreta bevis för att det finns någon Gud.
Vi insåg att vi nog inte skulle komma till himmelen men hoppas på att kunna hålla oss från helvetet... Vi hoppas på att vi hamnar i någon gråzon därimellan.. och den är förhoppningsvis stor!

Efter detta hade jag tänkt att gå upp till gymmet.. det var många diskussioner i mitt huvud. En del menade att jag borde gå hem och lägga mig för att kunna bli av med den sprängande huvudvärken.. Men den andra sidan, som för övrigt vann, tyckte att jag skulle gå till gymmet iaf. (Då jag skulle få dåligt samvete om jag skippade träningen)  Väl på gymmet och det älskade löpbandet försvann huvudvärken.. Så fort jag tränat klart kom den dock tillbaka.. men jag säger ju det. Jag mår bäst när jag tränar!


Parken - Låt mig få följa dig ner

Winnerbäck - Gråa dagar

Mm.. precis..!


____________________________________________________________________

" Men när hösten skingrat myggen kommer klådan innifrån. Det både isar och bränns och jag vet hur det känns hjärter Dam. Det finns så mycket att förlora, dina drömmar så stora. Här är gatorna alldelses för små. Här sitter alla på café och säger det är ingen idé det är försent ändå. Och dina chanser blir allt färre och ditt tvivel bara värre på café finns ingen hjälp att få. Klådan bygger bo och du får ingen lugn och ro, här ser du tågen komma och gå. Och din trygghet stramar allt för tätt inpå. Och det isar och det bränns och du letar efter gråa dagars skäl att skynda på. coh vill byta planet, hjärter Dam jag vet hur det känns."

// Lisa

..och det kändes verkligen inte trevligt. Kanske som jag hade väntat mig kanske inte.. Jag har aldrig sätt mig själv sån.. har nu blivit placerad i ett fack. I ett fack jag aldrig skulle komma till, aldrig trodde att jag skulle komma till.. men helt plötsligt är jag här... och varför vet jag inte..

Att tro att allt är så bra, att livet är så perfekt gör det inte lättare. Rätten att må dåligt liksom försvinner helt..! "Kanske måste det bli lite kämpigt för att du ska förstå hur bra du har det?" Vem har rätten att säga vem som får må dåligt och vem som inte har det?
Känslor är inget man kan styra över.. kanske är det få som verkligen förstår det!

Nomy - Self Therapy

Jupps jupps... nu har jag sökt mina första jobb... Ansökningarna skickades iväg för någon timma sen och det blev nog rätt bra tror jag!! Nu är det bara vänta och se... Ska söka fler jobb men inte idag. Ska strax ta en promenad till badet för att jobba 15-21:30.
Imorn blir det ut i skogen och traska. Ska få lära oss om hur man kan arbeta med matematik och teknik utomhus. Ska bli intressant!
I helgen vet jag inte riktigt.. plugga måste jag göra för att jag lagt det åt sidan, prioriterade att skriva CV istället. Andreas ska åka cross på lördag, då får jag lite tid att plugga. Middag med familjen kanske det blir. Träning blir det förhoppningsvis också..

Förövrigt.. skrivaren fungerar nu som den ska.. felet då? Jo den underbara USB-kabeln som går mellan skrivaren och datorn. Efter 3 dagar kunde detta konstateras. Känns bra att den fungerar nu men det tog lite väl lång tid.

Hej hopp... snart ut i solen! Musik i öronen och sen är det bara att traska på...
__________________________________________________________________

" Aldrig skulle jag hamna här "

// Lisa

..Norrköping.. vad har hänt? Var det såhär förr? Såhär farligt? Människor blir mördare, knivskurna, rånade och våldtagna om vart annat... var det verkligen såhär för kanske 10 år sen...
Jag upplever det inte så... men kanske är det för att jag endast var 13år då. Men är det så att samhället i stort har blivit farligare? 
Vad är det som händer? Hur kommer det sig att allt kan gå så fel?  

Nu är det inte längre bara farligt att gå ut sent på kvällarna eller på nätterna... nu är det också farligt att vara ute på dagarna och tidigt på kvällarna... hur kommer det sig?
Vilka har bidragit till att det har blivit såhär?? Alla? Eller är det bara ett fåtal?
Om det bara är ett fåtal som har ställt till det, hur kommer det sig att resten accepterar det?  Handlar det om att vi inte vågar för vår egen säkerhet?
Såg ett klipp på nätet där en man precis rånat en smyckesaffär. Han går efter rånet lugnt därifrån.. människor runt omkring bara tittar på.. det händer ingenting.. Varför? Kanske hade jag inte agerat annorlunda men jag undrar varför det är såhär..

Vi hoppas på en bättre framtid.. en framtid som vi alla kan leva i och må bra.. en framtid som kanske kan kallas en utopi! Men är det inte så att vi måste drömma för att överleva?


_______________________________________________________

" Lyckliga människor skriver nog inte dagbok "

// Lisa

Vår skrivare som köptes för ca två månader sen har fått ett eget liv. Visst låter det helt sjukt men jag börjar tro på det alltså. Det skriver ut precis när den känner för det. Det spelar ingen roll vad det är för dokument. Ibland skriver den ut en sida ibland två ibland fler. Min bror som igår kom hem från Dublin fick åka hit idag och hjälpa mig. Han blev lika knäpp på skrivaren som jag är.
Började för ett tag sen med att ringa till expert där vi köpte skrivaren. Han säger åt mig att de inte kan hjälpa mig. Jag fick, igår, därför ringa till HP-support. Av det blev jag ju inte klokare.
Han började med att säga att han måste ha ett bevis på att skrivaren fortfarande är inom garantitiden... detta kunde inte bevisas på annat sätt än att skicka in kvittot. Detta skulle då ske via mail, vilket betydde att jag var tvungen att scanna in kvittot. Hur man gjorde hade jag ingen aning om.. frågade han som jag pratade med. Fick till svar att de inte hade något teknisk aupport utan att jag fick leta fram intruktionerna... GRATTIS.. och vart hade jag lagt dem då... hittade dem men det visade sig att jag kunde fixa scanningen utan att läsa. När jag väl fått iväg mailet och väntat en kvart som han sa åt mig ringde jag tillbaka..
Fick då prata med en ny kotte som menade att det skulle ta en timme innan mailet kom in. Han kollade iaf mailen och som tur var hade det kommit in..
Efter ett antal minuter senare menade han på att det var fel på word på datorn eftersom det fungerade att skriva ut från de andra programmen.. mhm.. okej..
Efter att samtalet avslutats började jag skriva ut från andra program, bland annat adobe och hela plötsligt fungerade inte det heller.. Då var jag inte alla glad.
Så idag när de precis hade öppnat på supporten ringde jag igen. Ytterligare en ny människa fick jag prata med och efter att ha förklarat vad som var problemet säger hon, jag kopplar dig. Så fick jag förklara problemet ytterligare en gång för nästa snubbe. Inte heller han kunde säga vad felet var.. dock var han nog den som har varit mest vättig av de jag pratat med.
Efter mycket om och men och väldigt många minuter i telefon säger han att jag ska installera skrivaren på våran andra dator och se om problemet kvarstår eller ej. Installationen som tog nästan en halvtimme gav inget positivt resultat och det var bara att ringa tillbaka till HP.
Nu fick jag prata med en annan mupp igen... och fick då dra hela historien från början igen. Nu hade den blivit längre i och med att jag testat en massa saker för att se om den skulle fungera. 
Han sa att jag först skulle uppdatera USB-portarna på båda datorerna för att de om det var fel på dem. Om det ändå inte skulle fungera så skulle jag byta ut USB-kabeln som går mellan datorn och skrivaren. 

Nu får jag alltså vänta tills imorn då min bror kommer med en annan USB-kabel. Om detta inte fungerar då sa han HP-nissen att det KANSKE kunde vara fel på USB-porten på skrivaren.. jo tack du. Efter massor med timmars arbete med att få skiten att fungera så kanske de kan sträcka sig till att det är fel på skrivaren och inte våra datorer. 
Så fungerar inte skrivaren imorn så åker jag in till expert.. då tänker jag inte hålla på att trassla med skiten mer!! 




Det som är lite intressant när man ringer nånstans och har frågor om sånt man inte riktigt kan.. då kan dom lura i en precis vad som helst.. det gäller verkligen att ha stenkoll på vad som händer och vilka rättigheter man har.
Som när jag för ett par veckor sen ska byta batteri i bilnyckelsdosan (eller vad det nu kallas) och han inne på Rejmes säger att han inte har haft sönder den trots att den före byte och batteri och skal fungerade.. och efter bytet fungerade den inte. "Nej vi kan inte ansvara för att den inte fungerar" ??? VA? "Nej, vi byter massor med sånnahära i veckan utan problem" Mitt svar blev att men nu har det ju blivit problem... och han menade fortfarande att han inte kunde ansvara för att den hade gått sönder.. IBLAND UNDRAR JAG VAD MÄNNISKOR TÄNKER MED OCH VAD DE HAR INNAN FÖR PANNBENET!!
Det krävdes att Andreas kom ner till Rejmes för att han skulle säga att jag kunde få pengarna tillbaka...
Ett sånt bemötande ger färre kunder... det kan jag lova!!



Nomy - If you can hear this





_________________________________________________________________________________________

" They say but, it´s not "

// Lisa

Vad är det som är så speciellt med relationer? Eftersom jag nu ändå tänker på så mycket annat varför skulle jag då inte kunna fundera över detta också?
Den ena relationen är mer speciell en den andra och den tredje är mer komplicerad än den första och sen finns det också de relationen som man inte alls kan förstå sig på! Det är ett under att vi lyckas att hålla våra relationer levande.

Självklart är vi inte samma människor tillsammans med alla människor. Tillsammans med den första är jag världens duktigaste, tillsammans med den andra är jag något som jag kanske önskar att jag vore lite oftare och tillsammans med den tredje är jag ibland någon jag inte alls vill vara.

Vad är det som begränsar oss i våra relationer till andra människor? Är det vår känslor som styr allt? Nervoritet, kärlek, ångest? Är det våra känslor som gör att vi inte kan utveckla våra reltioner till det vi vill att de ska vara?

Varför ska vissa relationer vara så svåra?
Vissa relationer fungerar utan några som helst problem.. eller är det så att alla relationer har problem och finns det inga problem, så beror det på att de inblandade i relationen inte öppnar käften och säger något? Att de går och bär på något de stör sig på?
Finns det något som kan kallas det perfekta relationen? Vad innebär i så fall den perfekta relationen?

Sen har vi ju självklart de relationer vi har till de människor vi inte ens känner.. Och är det inte de som är de konstigaste? Att gå och fundera över vad människor som vi inte ens har en aning om vilka de är, tycker och tänker om oss. Handlar det om egoism? Att vi tror att alla bryr sig om oss? Eller är det faktiskt så att alla människor vi möter bedömer oss på ett eller annat sätt?


Turning point - streets of roses

___________________________________________________________________

" Ibland kräver livet för mycket av oss "

// Lisa

Hemma från möte med chefen och en glass i solen. När jag kom hem kändes det allmänt piss att behöva gå in i lägenheten och sätta sig igen. Beslutade mig för att flytta ut allt på balkongen och sitta där istället. Så nu sitter jag i solen och skriver. Känns liksom lite bättre. Även om det var ett himla bestyr med att få ut datorn, internetkabel och strömkabel eftersom batteritiden inte alls är lång.
Mötet gick nog bra tror jag, lönen och arbetstiderna är väl inte de bästa men va ska man göra. Många blir avskedade eller har svårt att hitta jobb och själv blir jag erbjuden ett jobb. Det blir nog bra detta, om jag inte tare chansen nu kommer jag inte att få den igen. Och va fan, jobba som lärare kommer jag ändå att kunna göra mängder med år.

Det är konstigt men när det gått över gränsen, det är då jag mår som bäst. Visst är det konstigt. Kanske är det bara inbilning för att jag vill att det ska vara så. Önskar att stunden hade varat längre men troligtvis hade kroppen sagt ifrån igen och då ännu mera.

Tyvärr blev det ingen träning idag och det lär nog inte bli någon senare ikväll heller. Nu när jag inte har någon bil längre känns allt så mycket jobbigare. Måste sitta på bussen, så som jag gjort så många år, men nu känns det bara allmänt tråkigt. Kan inte ta mig dit jag vill och när jag vill. Allt blir så mycket omständigare.
Så när jag snart börjar tjäna pengar (kanske inte mycket men mycket jämfört med att vara student) blir ett av mina inköp en bil!
Något som jag också kommer att införskaffa är en ny dator, den jag skriver på nu är inte alls något vidare. Den väger bly och är allmänt dålig. Så en lite och behändig dator med mobilt bredband blir det också.

Snart är det dags att beställa tid för ny tatuering. Motivet är valt men platsen har jag inte en aning om ännu. Det är sant det där med att man blir beroende. Om man väl ha gjort en så vill man bara ha flera. Som jag känner nu ska jag göra två till, en förhoppningvis inom kort och den andra får vänta lite.

Blink 182 - All the small things

Ajaj.. Länge sen länge sen...
Tänk om man kunde vrida tillbaka tiden...






______________________________________________________________________

" ..då skulle jag falla pladask... "

// Lisa

Dagen har jag spenderat framför datorn skrivandes på artikeln.. vet inte riktigt om det blir bra men framåt har jag i alla fall kommit. 11 500 tecken av minst 16 000 är skrivna. Känns skönt att ha kommit igång, imorn blir det en sväng till bibban för att hämta fler böcker.
Innan det möte med chefen.. och ett varv på stan.
Förhoppningsvis kommer jag att åka till gymmet också. Vill träna men funderar över om det verkligen är bra att träna när jag känner mig som jag gör. En ny utredning hos läkaren kommer att göras inom kort, förhoppningsvis. Kanske blir resultatet annorlunda denna gången?


Förövrigt har jag funderat över de där människorna som ställer upp i sanningens ögonblick. Vilka är dessa människor egentligen? Är de som alla andra? Om man vet att man har saker att dölja och om man blir helt knäckt över när det kommer fram, varför då ställa upp? Tror de att de ska kunna tackla situationen bättre än de i verkligheten gör? Är det så att de vill att sanningen ska komma fram? Är det så att de så gärna vill ha en massa pengar att de struntar i vad som kommer fram? Kanske tror de att det ska vara lättare än vad det sen visar sig vara...
I alla fall, jag undrar vilka dessa mäniskor är.. mår de riktigt bra? Många av dem har efter programmet förlorat så mycket och jag undrar om de tycker att det var värt det? Om de nu fick några pengar.. Om de inte fick några pengar kan jag inte tänka mig att någon tycker att det var värt att ställa upp.. Eller?
Varför utsätta sig för sånt som dessa människor gör, inför svenska folket, inför sin familjer och sina vänner...


Nu är det strax dags att laga mat.. ska bara vänta in Andreas som förhoppningsvis strax kommer hem från jobbet.

__________________________________________________________________

" Kommer vi alltid hitta en väg ut "

// Lisa

Idag har det hittills inte hänt så mycket och det lär inte hända så mycket resten av dagen heller.
Skulle börja skriva på uppsatsen men insåg att jag inte hade en aning om hur den ska skrivas. Har skickat ett mail ett kursansvarig och hoppas på att människan svarar imorn så jag kan sätta igång. Så idag blev det inget skrivande men jag har läst lite ur de böcker jag lånat hem.

Gårdagen började med sovmorgon.. kl 11:15 var det dags att traska bort till Hälsoteamet för ett antal timmars jobb med simskolor.
Kl 15:30 var jag hemma igen och Andreas som varit ute på landet och tittat på bilar som kör omkring i skogen (kul värre) ringde och frågade om vi skulle åka och käka. Han kom hem och hämtade mig och vi åkte ut till Lindö och satte oss i solen nere vid hamnen och käkade. Helt underbart vill jag lova!

I torsdag ringde Andreas till mig på jobbet och frågade om jag behövde ha bilen på fredagen, vilket jag behövde eftersom jag skulle ut till Husby och jobba. Med det sagt fick jag reda på att han såld bilen. Haha, verkligen jättekul. Hur skulle jag nu ta mig ut till landet? Buss, inte en chans! De alternativ som fanns var att gå upp 04:15 och skjutsa Andreas till jobbet och sen hämta honom på kvällen. Det andra alternativet var att ringa mina föräldrar och se om jag kunde låna deras bil. Som tur var slapp jag gå upp 04:15. Istället fick jag skjutsa pappa till jobbet för att få låna bilen. Detta gjorde att jag fick sova nästan 3 timmar längre än om jag skjutsat Andreas till jobbet.



Veckan som kommer är det inga lektioner utan kommer plugga hemma. (om jag är så duktig)
Måndag: Plugga hela dagen, kanske träna om jag känner mig bättre.
Tisdag: Träffa chefen kl 10. Ett varv på stan och fika i solen?
Onsdag: Plugga plugga plugga, åka till IKEA?
Torsdag: Plugga, massage kl. 14.
Fredag: Åka till mormor och morfar.

Så som det ser ut för tillfället så blir veckan lugn. Hoppas på massor med sol så jag kan sitta på balkongen och plugga. (eftersom jag ju måste ta tag i pluggandet)


_________________________________________________

" En dag så kommer allt bli bra "

// Lisa

Sen sist...

Till sommaren har jag pluggat klart. Kommer att kännas konstigt, nu är det dags att hoppa ut i arbetslivet på riktigt. Har pluggat hela livet och nu snart är det slut. Hur kommer det att gå?
Har verkligen inte haft någon ork att söka jobb och inte ens ett cv är skrivet.. Kan det vara så att jag inte förstår att det nu är på riktigt.. att skolan snart är slut och att jag till hösten inte kommer att sätta mig i de så välbesökta föreläsningssalarna och seminasierummen.. Hur ska detta gå?
Kommunen ska spara ett antal jävla miljoner och de mängder av tjänster som i julas fanns att söka har försvunnit. Det som ligger ute nu är 3 tjänster i förskolan och ingen tjänst i skolan. För en veckan sedan hade jag inte en aning om hur min framtid skulle se ut. Det gör jag väl inte riktigt nu heller men.. Denna veckan var tanken att jag skulle börja skriva cv (vilket inte är gjort) och jag skulle söka jobb. När jag insåg att det skulle bli svårt att få jobb började jag fundera över hur detta skulle lösa sig, ingen inkomst och massor med utgifter.
Förra helgen var jag på simlärarkonferens i Täby, bodde på lyxhotell och lyssnade på mängder med bra föreläsningar. En kvinna från Australien tillsammans med den tjej från Nynäshamn var de som gjorde störst intryck och inspirerade mig mest. Hemkommen därifrån började jag fundera över om jag skulle fortsätta jobba på badet i höst, för att veta att lite pengar skulle komma in varje månad. Utöver detta skulle jag då jobba på förskolor och skolor. Tanken utvecklades och efter ett möte på badet i onsdag är Lisa nu lovad en fast tjänst minst 75% på badet. Vad jag kommer att göra står inte riktigt klart än men någon form av huvudansvar för simskolorna blir och förhoppningsvis kommer jag att få jobba mycket med grupperna också.
Efter konferensen är jag hur inspirerad som helst och har massor med tankar om hur simskoleverksamheten ska förändras. Sen kanske det går helt åt skogen med alla planer men jag har i alla fall massor med idéer och tankar.
På tisdag blir det möte med chefen och alla frågor kring lön och arbetsuppgifter kommer att redas ut.
Så minst ett år framåt kommer jag att jobba på badet.. Jag har utbildad mig i 4 år till lärare och förskollärare och så hamnar jag på badet.. hmm... och faktiskt just förtillfället känns det helt rätt! Lisa är född på badet, lämnade det för ett par år men är nu sen fem år tillbaka och kommer att stanna (i alla fall ett år till, men vem vet, kanske är det så att det är detta jag ska göra?)

Mera då...
Ny kurs har påbörjats och Lisa har blivit lat... hihi.. skulle pluggat just nu men väljer att skriva detta istället. Vad har hänt med den duktiga Lisa? Har inte gjort mycket alls sen kursen började även om jag skulle behöva göra massor. Denna veckan skulle jag ha pluggat, börjat läsa till och skriva på uppsatsen som ska göras i denna kursen, men nej... har bara läst ett par sidor.. Lisa har valt att jobba istället, tjäna pengar är mycket roligare... hihi..

Senaste nyheten... Min lilla Linda ska gifta sig!! Så jag ska på bröllop i sommar...
Andreas kusin har fått barn... så..
en liten slutsats...
Livet rullar väl på som det ska antagligen.. Människor dör, människor föds, människor gifter sig.... Andra... jobbar, pluggar, tänker för mycket och undrar hur vissa relationer kommer att utvecklas...

Nej, kanske borde få lite skolarbete gjort, innan Andreas kommer hem och innan vi ska käka middag med några och sen gå på bio.. hm.. och hinna göra mig i ordning också.. Detta betyder att tiden till att plugga blir... en timme? Hahaha mycket gjort blir det ju inte!

Som sagt mina tankar går till framtiden och att plugga hamnar därför långt långt ner på listan med saker att göra..

Winnerbäck och Lisa Ekdahl


_____________________________________________________________________

" Utbränd...? Jag?? "

// Lisa