.

När jag skriver detta sitter jag på en bänk vid strömmen, klockan är strax efter 21 o solen börjar gå ner. Fontänerna döljer ljudet av de få bilar som åker förbi..
Det är skönt att andas frisk luft! Inne i lägenheten var det varmt o kvavt - det gjorde mig illamående.

Jag är tillbaka i vardagen med allt vad det innebär. Idag var det jobb 8-12:30 o efterdet åkte jag till Henne, tanten som jag egentligen inte tycker om..
Jag behöver prata - helt klart! Men jag behöver må bra också.. De tidigare gångerna har jag känt mig lättad när jag har gått därifrån - även att jag inte blivit klokare men jag har fått prata av mig. Idag kände jag mig helt vilsen när jag gick därifrån.. Jag vill inte gå tillbaka!
Jag vill prata med någon annan - någon som inte får mig att må dåligt! Idag efter att jag sagt något började hon ifrågasätta mig o det jag sa.. Jag blev riktigt chockad, så chockad att jag nu inte kommer ihåg vad hon sa o kände direkt hur förtroendet för henna sjönk!
Hennes sätt att lite småle ibland när jag pratar frå mig att bli illamående!
Jag idag blev jag arg o ledsen. Kände för att gråta men jag tillät mig inte att visa mina tårar för henne - inte dom tårar som hon skapat..


Fick höra igår väldigt tydligt att jag har förändrats - blivit någon annan.. o jag fick ytterligare en gång säga att "det är klart att jag förändras av allt som händer - det vire väl konstigt annars"
Men jag började fundera på vem jag var innan - innan allt började. Inte själv sjukdomen utan vem jag var för 7år sen..
O jag undrar idag - Vart tappade jag mig själv??

Klart att man förändras med åren men så mycket av mig själv o den jag var då som har försvunnit på vägen har jag inte insett förrän nu..
Jag har alltid älskat att göra massor med saker, testa nya saker, älskat att träffa nytt folk. Jag har haft lätt att prata med nya människor.. men vart har det tagit vägen? Allt har inte försvunnit men mycket o för mycket!!

Det är först nu efter allt detta skit som jag har insett att jag tappat för mycket av den jag är genom åren o kan nu börja hitta tillbaka till mig själv, den jag varit o den jag vill vara!
Jag tänker inte vara den som aldrig gör saker, jag tänker inte bara sitta hemma o glo. Ja vill göra saker - livet är för kort för att bara leva i vardagen, jobba, äta o sova.

Jag vill vara med någon som vill dela allt det med mig, någon som vill hitta på saker..
Sitta på café en varm sommarkväll eller en mörk o regnig höstkväll, tälta, gå på konserter, resa, gå promenader, träna, äta ute, ha picknick, festa, åka o bada, gå på bio, ha myskvällar med middag o film, sitta ute o titta på stjärnorna, ligga i en park o bara snacka en massa skit.. detta tillsammans med en massa andra saker..
Jag vill vara med någon som förutom att dela vardagen med mig vill göra detta o mycket mycket mer!


Jag är på väg tillbaka till mig själv.. o som jag sagt till många - det är sjukt att det ska behöva ta 7år o cancer för att man ska inse vad det är man saknar o inse att man har kommit in i en ond cirkel.
Frågan är om man hade fortsatt i samma jävla cirkel om detta inte hade hänt?!

Nu är klockan strax 22 o det börjar bli lite för kallt för att sitta här själv.. så jag går in!!

Puss o Kram

_____________________________________________________________________________________

" Kanske är det så att det finns en mening med allt "

// Lisa