Det enda livet jag känner till är slut...

Att planera en framtid är farligt, riktigt farligt..! För bara på ett par sekunder kan livet förändras i allting rasar o även om man försöker med all sin makt att bygga upp det igen är det inte säkert att det går..
En kris som förändrar flera liv o flera människor - det krävs så jävla mycket för att allting inte ska rasa samman, det krävs en trygghet o en grund som är starkare än allting annat - o finns inte den så rasar allting samman!
Tusen frågor, rädslor o så mycket annat som skapas..


Det liv jag levt i så många år o den framtid som jag hade planerat finns nu inte längre, den är bara borta! Jag ställer mig fortfarande frågan hur det kunde bli så här, hur det kunde sluta såhär.
Vi som skulle leva hela livet tillsammans, vi som i början var så övertygande om att vi skulle ta oss ur detta o vara starkare än någonsin..
Nu finns det inte kvar! Dagarna är oplanerade o jag gör det som faller mig in.. jag hakar på att göra saker som dyker upp på ett par minuter - på ett sätt väldigt skönt men det känns skumt att dagarna nu är så oplanerade.. Jag har inte längre någon att ta hänsyn till.. nu är det jag o vad jag vill..


Det är över 7 år som nu är slut - det känns, det gör jävligt ont o det kommer ta tid att bearbeta! För tillfället så undviker jag att tänka för mycket - det gör för ont men jag vet att jag någon gång måste ta tag i det!
Idag är första gången som jag sätter mig ner hemma utan att göra en massa saker.. risken är att alla tankarna kryper sig på o efter ett tag kommer tårarna..
Allting gick ju bra, vi har inte slagit ihjäl varandra o har inte bråkat särskillt mycket - det är mycket bättre nu än det var innan vi tog beslutet..
Jag har sovit lite överallt för att slippa sova hemma, för att slippa sova själv men ikväll blir det att sova hemma. Han är också hemma, känns konstigt!


Har sagt upp lägenheten idag o det bär emot att flytta från denna underbara lägenhet.. jag som har trivts så himla bra här.. Till den sista oktober har vi lägenheten o jag hoppas att hitta en annan lägenhet så fort som möjligt för att slippa bo hemma alltför länge. Men just nu finns det inga lägenheter som är något att ha..! Tyvärr!


Nu ska jag försöka käka något o sen se på tv.. Skulle städat men antar att jag får ta det imorn - nu är jag trött!
Det känns som att hjärnan inte är med, att man går som i en bubbla o bara går dit benen tar en.. Allting känns så overkligt o jävligt konstigt!
Jag har knappt varit hemma de senaste dagarna men jag har svårt att komma ihåg vad jag har gjort..


________________________________________________________________________________________


" Nu börjar ett nytt liv - ett liv jag inte känner till "

// Lisa







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0