Det måste vara något fel...

Helt ärligt så måste det vara det!

Idag har jag jobbat 6:30-15.. Igår vaknade jag o var helt genomförkyld, imorse var det värre o var helt förstörd när jag släpade mig upp ur sängen kl. 5 - inte lite avis på han som fick ligga kvar..
Jag känner i mina ögon att jag inte är helt med - de är svåra att hålla öppna o de rinner hela tiden!
Så idag var det lite kämpigt att jobba men jag klarade mig igenom dagen - kanske tack vare att vi hade 2timmars planering på förmiddagen.
När jag satte mig i bilen strax efter 15 för att åka hem kände jag bara för att åka hem o lägga mig i sängen. Men så blev det inte - det är alldeles för mycket saker att göra här hemma. Först var det tvätten som skulle fixas, sen plocka iordning på alla saker som ligger överallt.. O sen fortsätta packa lite inför flytten.
Nu har vi bara lägenheten i 2månader till o jag börjar känna mig lite smått stressad. Jag tänker inte flytta hem till mamma o pappa - det finns inte en möjlighet. Kommer klara en vecka max!
Så hoppas till max på att hitta en lägenhet snart!


Nu sitter jag framför tv´n, ska snart göra mig iordning o krypa ner i sängen o titta på CSI o sen sova - o hoppas på att förkylningen är bättre imorn.. Imorn är det jobb 06:30-13 så upp kl 5 o efter jobbet hoppas jag att jag får åka o titta på en lägenhet..
För jobba kommer jag säkert att göra i vilket fall som helst men det är mycket lättare att jobba när man slippa snyta sig var 3e minut var 5e minut.
Jag är så himla van att vara förkyld så jag är i farten även att jag känner mig jättehängig.. Man sparkar sig i röven o kastar undan alla tankar på hur trött man är o hur dåligt man mår! Man klarar mer än man tror. Det är ju när man är hemma o tar det lugnt som man känner hur dåligt man verkligen mår.
Jag är stark som Robin sa men jag vet att detta inte alltid är så smart! Det måste vara något fel.. helt ärligt så måste det vara det! Jag undrar hur det kommer sig att det blev såhär, att jag tänker o gör såhär.. hmm...



O för er som undrar hur Andreas mår så mår han bra.. Han är ute o far o gör saker varje dag nu. Han knaprar sina mediciner o går på behandling var 4e vecka. Var 8:e vecka ligger han inne ca 5dagar..
Vi pratar inte så mycket med varandra längre men båda vill o kommer hålla kontakten med varandra. Jag vill veta hur han mår o hur hans behandling går. Han har ändå varit en del av mitt liv i 7,5år.. o det är inget man kastar i papperskogen..


Inatt sover jag hemma - känns jobbigt men så får det bli vissa dagar.. Har sovit borta sen början på förra veckan så det känns extra konstigt nu när jag ska sova här igen.



________________________________________________________________________________________

" Blundar o drömmer mig bort "

// Lisa





Kommentarer
Postat av: mi

Tack, du är verkligen guld värd, glöm aldrig det och säger någon emot så ska jag slå ned dem så att de ligger!

2010-08-30 @ 18:53:55
URL: http://ni.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0