.

Hemma från Sthlm igen.. Tågen till Sthlm gick igår 8:04 och hem gick det 20:40. Vill lova att benen värkte när jag satte mig på tåget. Efter en hel dags shopping hade benen fått nog.
Väl i Sthlm kl 9:25 mötte Linda upp mig och vi började vår shoppingdag. Något som jag redan tidigt reagerade på var att alla människor gick i sin egen värld och brydde sig inte om andra. I den staden kan man vara anonym, ingen bryr sig om andra. Man kan se ut precis hur som helst och göra vad som helst och det är inte någon som vänder på huvudet. Om man jämför med här hemma så vänder människor på huvudet för minsta lilla. Jag gillar inte Sthlm i vanliga fall men just när det kommer till denna anonymitet är staden toppen!
Vad beror det på att man i Sthlm kan vara så anonym?

Lite senare på dagen med ett antal påsar i händerna gick vill till H&M. Efter bara ett par minuter där inne kommer det fram en dam till mig och säger; Excuse me madmasel (usäkta min stavning, har verkligen ingen aning om hur det stavas) Jag vänder på huvudet och ser en dam i 50 års åldern som står med en tröja i handen. Hon försöker säga något till mig på dålig engelska och jag fattar ingenting. Tillslut kommer jag fram till att hon vill att jag ska testa tröjan som hon håller i handen. Den var till hennes dotter och tydligen var hon i samma storlek som mig. Snacka om att jag blev ställd. Hur vanligt är det att man ber en helt främmande människa att testa en tröja?
Jag blev så ställd att jag inte annat än kunde säga ja. Började allvarligt fundera på om det var någon kamera i närheten..! När jag testat tröjan gick hon tillbaka till ställningen där tröjan hängde och plockade fram en till... nu blev det lite för mycket. Alltså en tröja kunde jag väl testa åt henne men någon provdocka är jag inte..
Hmm... vart var kamerorna?
Själva grejen var den att den andra tröjan hon plockade fram var i samma storlek som den första tröjan, det enda som skiljde var att den andra var i en annan färg. Jag försökte tala om det för henne men hon fattade ingenting. Var det ett skämt detta eller?
Man gör väl inte så? Eller finns det människor som allvaligt går fram till en helt främmande människa och ber den att vara modell?

Klockan 20:40 var det dags att sätta sig på tåget hem, ett antal tusenlappar fattigare.. Helt slut och jag trodde att jag skulle somna på vägen hem.. men det var något som stoppade mig.. Ett antal utlänska ungdomar, några var italienra och jag tror att några var från Spanien. Det förde ett himla liv och det var en omöjlighet att somna. När tåget kom till Nyköping gick de av och jag jublade inombord. Resten av resan hem var lugn..!



Idag ska jag rensa i min garderob, annars får jag inte plats med alla nya kläder! Finns bara ett litet problem.. har liksom svårt att göra mig av med kläder. Även fast jag inte använt kläderna på evigheter går de inte att slänga. Jag kan ju vilja använda dem någon gång, eller hur.. Vi får väl se hur det går.

_________________________________________________________________________

" My daughter is you "

// Lisa