.

Studiebesöket igår på BUP tyckte jag inte var någon höjdare... först och främst var det som att komma in på ett sjukhus. Hemsk och stel miljö.. ville bara gå där ifrån. Hon som tog emot oss var väl trevlig men det kändes som att hon inte hade så stor koll.. kanske är det så att man måste vara lite störd för att kunna jobba på ett sånt ställe?!

Efter studiebesöket var det möte.. hmm.. när jag skulle gå in på badet högg det till i bröstet.. men när jag vaknade upp till verkligheten gick det över.
Var tidig till badet eftersom besöket på BUP inte tog så lång tid. Spenderade en och en halv timme inne i simhallen; tittade på simmarna och snackade skit med min gamla tränare och nuvarande chef och en av mina kollegor. Simmarna körde 20x100 fritt och gamla minnen väcktes till liv. Precis innan jag slutade simma klockade vi fram vad vi skulle köra. medan andra fick typ 25 fritt på tid, 400 fritt eller 400 medley, plågades jag med 30x100 fritt. Jag insåg innan jag hoppade i vattnet att det hela skulle gå åt skogen. min axel var helt sönder. Jag tvingades ner i vattnet av tränaren och väl nere i vattnet var det bara att köra på. Efter mer än hälften kom tårarna.. det brände i axeln men jag vägrade att ge upp.. Tränaren hade pressat mig så hårt att jag inte kunde ge upp. När jag hade ca 10 kvar började tränaren säga åt mig att gå upp, han såg smärtan i mina ögon men jag bet ihop och körde vidare. Varje gång jag stanndes för att vila, vilket i och för sig inte var lång tid sa han åt mig att gå upp. Jag körde vidare. Vid 5 kvar hoppade han nästan ner i vattnet och jag tvingades att gå upp.. det kändes förjävligt, hade velat köra klart! Några veckor senare slutade jag simma.. Nu saknar jag simningen massor och önskar att jag kunde kommit längre.

Ska snart i till stan och käka lunch med Linda.. och snacka en massa skit.. ska sen till badet och jobba. Blir att simma med mina vuxencrawlare idag också.. Har en massa energi som måste ut!

_______________________________________________

" Pain is my truth "

// Lisa