Lysande ögon...



Tävlingen i söndags gick ganska bra.. men jag o Micke som åkte som tränare dit hade fått väldigt lite info om vad som gällde så lite smått kaotiskt blev det. Men barnen simmande väldigt bra, några blev tyvärr diskade så nu är det bara att fortsätta öva..
När man ser en förändring hos barnen, en förändring som man väntat länge på blir man extra glad. Ett av barnen som var med på tävlingen o simmande väldigt bra o som på träningen igår kämpade på hur bra som helst är en av de barn som gjort just denna förändring. Den viljan o den kämpaglöden som jag såg på träningen o på tävlingen har jag inte sett någon gång hos honom under dom åren jag har haft honom. Det är så kul att se! Efter träningen gick jag fram o pratade med honom o berättade hur bra han hade kämpat. Hans ögon lyste! Jag håller tummarna för att det fortsätter så här. Nu ser det verkligen ut som att han tycker att simningen är rolig! =)

På måndagar är det kl 20 vattengympa på badet. Så när jag går därifrån är det full fart i vattnet o hög musik. Igår spelade de en låt som gjorde att gamla minnen spelades upp i huvudet.. bland annant en konsert för riktigt länge sen, med mina kusiner, av varm sommarkväll... Den fick mig att längta till sommaren ännu mer än jag redan gör. Den fick mig ännu en gång att önska att man kunde styra tiden; vrida tillbaka, stanna, o ibland vrida fram..
Låten fick mig att blir varm o kall på samma gång...

Thomas Ledin - en del av mitt hjärta




Den nya utmaningen är antagen iaf till hälften.. Nu ska ett möte bokas in o så får vi se hur det blir efter det..
Förhoppningsvis blir mötet av nästa vecka.. Kommer kännas mycket bättre när allt är klart o det inte längre finns en massa frågetecken som det finns nu.

På förmiddagen idag har vi varit på sjukhuset o tagit prover.. Andreas ligger nu i sängen o sover - han mår inte så bra idag. Jag hoppas att han känner sig bättre snart så vi kan äta lite mat o gå en promenad innan jag ska till jobbet. Lite synd är det att det regnar ute men då får vi ta fram paraflaxen..


Vi avslutar med en liten reklam..som gör att man blir på bra humör.. hihi

______________________________________________________________________________

" En saknad som alltid kommer att finnas "

// Lisa




Bara jag...

Andreas är i Linköping på behandling o jag är hemma själv.. Kollar på program på Internet som jag missat eftersom jag har jobbat. O helt ärligt, även om jag vill göra annat så orkar jag inte.. är helt slut..

Imorse mådde Andreas ganska bra.. sen i torsdags så har han legat i sängen nästan hela dagarna. Igår körde han mig till jobbet o åkte ut till sina föräldrar en sväng. När han kom o hämtade mig mådde han inte alls bra. Imorse mådde han lite bättre så jag hoppas på att det är på väg åt rätt håll nu! Torsdag fram tills igår har nog varit de värsta dagarna hittills..
Andreas är på behandling hela dagen o jag hoppas verkligen att han mår bra ikväll när jag träffar honom.


Igår blev det en sväng upp på gymmet. Först 30 minuter på löpbandet o efter det core. Även om jag inte alls körde hårt så mådde jag illa efteråt. Riktigt hemskt faktiskt!
Imorn har mamma bokat tid till mig hos min massör, det ska bli skönt att bli lite ompysslad...

Ikväll är det möte efter jobbet.. ska diskutera saker som inte riktigt fungerar som det ska. Ibland är det konstigt att så lätta saker ska bli ett så stort problem.
På fredag ska jag ha möte med chefen på badet, ska prata om jobb i höst. Hoppas på någon bra lösning, så håll tummarna!

__________________________________________________________________________

" Ett litet leende gör så mycket "

// Lisa



KAOS...

Ursäkta för väldigt dålig uppdatering... Det är kaos hemma, jag hinner ingenting, är trött o hängig o mår inte särskillt bra. Andreas mår inte alls bra för tillfället o det gör så jävla ont.
Det är svårt för den som står utanför att förstå, hur mycket jag än försöker förklara.. Att bo med o leva så nära denna sjukdom är inte lätt.. Det är svårt för de runt omkring men jag lever i det varje dag! Mina föräldrar ställer upp massor o jag är så tacksam!! Utan dom vet jag inte vart det skulle sluta!
Dom sa att det skulle gå upp o ner o just nu går det neråt, riktigt mycket! Skriver förhoppningsvis snart. När jag har lite mer tid.. o mår lite bättre..

Imorn ska jag försöka ta mig till gymmet o gå på löpbandet o köra lite core. Innan det måste vi till sjukhuset för provtagning.

_____________________________________________________________________________

" Antingen kommer man närmre varandra eller så kommer det inte att fungera alls "

// Lisa

När sjukdomen styr våra liv...

I fredags hamnde vi ute hos Fridell.. Blev hämtad av Martin o Andreas direkt efter jobbet kl 19:15 o sen bar det av ut på landet. Hos Fridell var han, hans tjej, hans mamma o hennes sambo, Fridells syster o sen någon kompis till Fridell. Först blev det mat o efter det tårta. Hur gott som helst! =)

Innan jobbet skulle Andreas o jag åka till Apoteket o hämta ut mer mediciner, åka o köpa present till Fridell o sen hämta lampan som äntligen kommit till affären. (Nu ska den bara komma upp i taket, vilket kan ta ett tag eftersom den måste fixas om lite innan den går att hänga upp) 5minuter efter att vi bestämt att vi skulle åka iväg började Andreas må dåligt o vi fick stanna hemma. Eller jag åkte ner o hämtade lampan men några mediciner eller present blev det inte. Martin fick åka o köpa present.

Idag har det varit totalt kaos.. Vi bestämde igår att vi skulle gå en promenad upp till stan o hämta ut mediciner o sen gå upp till badet o hämta mina vantar o en planeringsbok som jag glömde i alla stress igår. Men klockan gick o Andreas kom inte upp ur sängen. Jag hade gjort mig iordning o flera gånger sa Andreas att vi skulle gå. Jag fick inte alls mycket gjort under tiden som jag väntade. Andreas mådde inte bra o klockan blev strax före 17 innan Andreas kom upp ur sängen. Vi åt lite mat o sen fick va ta bilen upp till apoteket eftersom de skulle stänga kl 18. O sen svängde vi förbi badet.
Problemet var nu att apoteket inte hade den medicinen som vi verkligen behövde. Först trodde Andreas att han hade så att det räckte idag men att han behövde till imorn. När vi kom hem märkte vi att han inte ens hade så att vi skulle klara av kvällen. Vi ringde till Hematologen i stan men de hade ine tillräckligt med tabletter så att det skulle räcka till Andreas o den patient som låg inne.
Nästa steg var då att ringa till Linköping. Så nu ikväll har vi åkt fram o tillbaka till Linköping o hämtat 28tabletter. Nu har Andreas tabletter tills imorn kväll. På måndag morgon får vi åka upp till sjukhuset o apoteket där eftersom det är det enda apoteket i stan som har den medicinen som han ska ha.
Kom hem strax före 22 o är nu helt slut.. ligger o tittar på film o ska snart sova. Denna dag har varit riktigt snurrig.. det vi tänkt att göra gick åt skogen..

Jag hoppas på en bättre dag imorn!!

_________________________________________________________________________________________

" Att planera känns i de flesta fall helt värdelöst "

// Lisa











Insnöad...

Här kommer lite bilder på hur det ser ut utanför mina fönster...

Det började med lite snö.. så här ser det ut i vardagsrummet

Sen kom det lite mer...

...och lite mer...

O så var halva fönstret täckt..

och så här ser det ut nu..

Och här har vi sovrummet...

O så här ser det ut nu..

 

Nej nu ska jag fortsätta titta på film.. är inne på film nr 2. Tittar på Sex and the city-filmen o kämpar med mitt halsont.. blir tokig! Det gör verkligen asont! =(

 

_____________________________________________________________________________________

" Någon som har en mirakelkur mot halsont? "

// Lisa


Sjuk...

I natt har jag knappt sovit.. har vaknat massor med gånger. Det började med att jag igår när jag skulle sova fick extremt ont i halsen, det kom från ingenstans. Tog halstabletter men det hjälpte knappt. Hade ont i halsen hela natten. Drömde jättekonstigt, kände mig stressad i drömmarna o när jag var vaken kunde jag inte slappla av. Hjärnan gick på högvarv men jag tänkte inte på något speciellt - hjänan liksom bara arbetade utan att varken arbeta med något eller komma fram till något. Någon gång tidigt imorse när jag lyckats sova en stund vaknade jag o mådde riktigt dåligt. Jag hade fått feber.. TOPPEN!! GRATTIS!
Andreas fick hämta vatten o värktabletter, vad klockan var har jag ingen aning om. Senare var tänken att jag skulle följa med Andreas till sjukhuset men han fick åka själv. När han kl 10 kom hem igen kände jag mig lite bättre o hade kunnat sova lugnt o utan att känna den där konstiga stressen. Nu tror jag att febern har gått ner men jag känner mig helt slut.

När jag hade släpat mig upp ur sängen vid 11.30 tog jag en lång dusch, det var riktigt skönt. Ligger för tillfället i soffan i tittar på film.. Här lär jag ligga ett tag.. Har 5 filmer att titta på.. Tittar nog inte på alla idag men minst 2 blir det nog. O att städa som jag skulle göra idag blir nog inte av. Kanske senare beroende på hur jag mår... Måste vila nu..
Hörs senare...

______________________________________________________________________________________

" vila "

// Lisa


Inget vettigt...


Vissa saker krävs för att må bra.. för att man ska känna att man trivs! För tillfället känns det som att jag saknar många många av dom sakerna...
Det värsta av allt är att jag fastnar i mina egna tankar! Det går inte att ta sig ur.. det bara fortsätter.. Att jobba är det bästa sättet att slippa tankarna men så fort jag lämnar jobbet kommer de tillbaka.. att hålla igång hela tiden, jobba o alltid ha något att göra är det helt klart det bästa!
Om jag bara att tänkt annorlunda, gjort annorlunda hade saker o ting varit på ett annat sätt idag? På ett bättre sätt? Jag kan inte påverka vissa saker, det vet jag men kanske hade jag kunnat påverka en del?

Många minnen har börjat snurra, många bra minnen. Är det då inte konstigt att det gör så fruktansvärt ont?
Kanske är det vetskapen om att vissa saker inte kommer att hända igen som skapar denna hemska känsla.. Visst är jag glad att jag har dessa underbara minnen men känner en saknad av att vissa saker inte kommer att komma tillbaka. Vissa foton får mig att gråta även om jag den tiden hade så jävla kul!! Man inser att man måste ta tillvara på de stunder när man trivs, för rätt som det är är de borta!
Jag vet att jag bara ser bakåt.. men vad ska jag göra när jag inte kan se framåt?? Jag vet inte hur nästa vecka ser ut, veckan efter det, vad jag gör om 1år, jag vet inte hur min morgondag ser ut.. jag vet inte ens hur min kväll ser ut.. Visst jag kan leva i nuet men då mår jag bara dåligt.. o att se bakåt får mig också att må dåligt..! Vad ska jag göra?


Har kommit på en sak till som jag ska göra på lovet.. baka.. Hur nu det ska gå till.. Men jag ska försöka iaf så får vi se hur det går.. =)

Gjorde igår en felanmälan till hyresbostäder om vårt avlopp i ena badrummet. Det har luktat konstigt o vi har fått hänga in en wunderbaum. Imorse kom de o ringde på precis efter att jag gått. Andreas stod o spanade ut genom titthålet men öppnade inte. De la in en lapp o jag ringde upp för ett tag sen. De skulle komma förbi direkt efter lunch men efter ett tag ringde de tillbaka o sa att de hade fått förhinder men att de skulle komma förbi före 14:30. Jag undrade hur lång tid det skulle ta men om det tog längre än till halv tre så var Andreas ändå hemma men att han är sjuk o inte så pigg.
Hans första reaktion i andra sidan luren var "Då vill vi inte komma!!" o så skrattade han o sa att han inte vill bli sjuk igen. Haha.. vad ska man säga?? Jag svarade att det inte smittade.. hahaha... det blir lite komiskt!
Efter ett tag frågade han om de inte hade varit hos oss förut. Tydligen så har de som bodde här innan haft problem också o att det berodde på anslutningen till tvättmaskinen o om man inte använde den på ett tag kunde det börja lukta o att man i så fall hälla i lite vatten i röret. Så vi ska testa o se om det blir bättre om vi tvättar lite.. Han ska ringa tillbaka på måndag.


___________________________________________________________________________________________

" Han kommer ju för fan bakåt " (En badvakt om en i vuxencrawl-gruppen igår när han försökte sig på benspark)

// Lisa



Överallt samtidigt...

Vill inte vara förkyld.. blir tokig. Skulla nog behöva vara hemma från jobbet för att kurera mig men att vara hemma för en förkylning känns bara larvigt. Problemet är att jag håller på att tappa rösten, inte lätt när man har ett jobba fär man måste prata hela tiden. Även om man försöker hålla tyst så är det inte lätt o rätt som det är så står man där o pratar massor.

Igår före jobbet började jag städa i ena badrummet. Började med att riva ut allting ur skåpen, torka ur dom o sen hann jag inte ställa tillbaka sakerna innan det var dags att åka till jobbet. Så nu ligger hälften av alla sakerna kvar på golvet. Hihi.. jag o städning går inte ihop. Först river man fram allting, börjar på alla ställen samtidigt så det ser värre ut en det gjorde från början. Sen tar det hur lång tid som helst innan man är klar! Tänkte att jag idag skulle bli klar med med badrummet.
Mitt mål är att innan nästa vecka är slut har städat igenom hela lägenheten, köpt alla saker som saknas här hemma o fått ordning skapligt. Vi får väl se hur det går. Igår beställde jag iaf ett överkast till sängen. Det kommer inom en vecka =)

Blev ju inget IKEA i onsdags men jag hoppas att kunna åka snart..
Kanske blir på lördag men det ser ut att bli snöstorm igen o då blir det inget. Linda kommer hem från Sthlm i helgen o jag ska träffa henna på lördag. Så blir det inte IKEA så tar vi ett varv på stan.

Nästa vecka har jag än så länge bokat..
¤ Frisören måndag 12:30
¤ Möte med chefen på onsdag förmiddag (kanske måste ändras beroende på hur dags Andreas ska läggas in i Linköping)
¤ Städa
¤ Kanske besök på IKEA
¤ Handla saker till lägenheten
Sen tror jag nog inte att det är något mer som är bestämt... vilket känns skönt.. i veckan ska jag ta det lugnt! (om jag klarar av det - det brukar ju inte vara min grej, hihi)


_______________________________________________________________________________________

" Vilsen utan dig "

// Lisa





När muren rasar...

Idag har varit en hemsk dag, minst lika hemsk som natten. Kom till jobbet strax före 15 o kände mig helt förstörd. Det gick inte många minuter innan jag bröt ihop. När man är tyst går det an men så fort någon ställer en fråga så brister allt, då går det inte att hålla tillbaka. Hon jag skulle jobba med sa att jag skulle åka hem. Jag kollade om de tre som skulle börja jobba 16:30 skulle komma så kunde jag åka hem då. Fick tag på två av dom.. klockan blev 16:30 o två kom men inte den tredje. 17:30 kom hon o jag åkte hem kl 18. Skulle jobbat till 21:30 men kroppen o huvudet orkade inte. Det var skönt att sluta tidigt. Åkte hem till mamma o pappa.. Mamma o jag åkte vid 20 in till Miami o köpte pizza o sen åkte vi hem till mig en sväng. Jag behövde en lugn kväll.
Imorn på förmiddagen åker jag till Andreas o hälsar på så hoppas jag att mina krafter är tillbaka till imorn kl 15 när det är dags att börja jobba igen. Slutar 18:40 imorn så det är skönt.



Hon skrev "för stannar de inte länge nog för dig att andas emellanåt så kan de inte vara värda allt för mycket, [...] för bryr man sig så stannar man. Du får inte glömma att ta hand om dig själv. Du behöver egotid som bara tillhör dig och ingen annan."
Jag hoppas bara att jag är värd så mycket för mina vänner att de kommer att stanna..
för det känns som att vissa redan är påväg bort.. Även om jag inte alltid har kraft o ork att ringa, eller göra saker vill jag kunna känna ett stöd från mina vänner. Inte ska jag vara den, speciellt inte nu, som ska hålla en vänskap vid liv. Inte ska jag behöva gå o undra o vara rädd att förlora mina vänner för att jag inte orkar ringa hela tiden eller hitta på något? Det är mycket som det är o att behöva bära på denna oro gör inte saken bättre. Som jag skrivit förut - det krävs inte mycket för att visa att man bryr sig.


Det var så mycket som jag ville säga, för det är någon jag vet att jag kan prata med men när det på andra sidan står någon annan som kan höra allt jag säger så är det så inte lätt.. då vill man inte säga det som jag egentligen hade på hjärtat - då vill man inte bryta ihop, o be om den hjälp man skulle vilja be om. Jag måste väl få prata utan att någon annan måste lyssna o vara delaktig?


Imorn kväll kommer Jenny till mig, vi ska käka lite mat o dricka vin - ser verkligen fram emot det.
Nu hoppas jag på att kunna sova bättre än jag gjorde natten till idag.

________________________________________________________________________________________

" Är det tillbaka där det var förut - där det aldrig skulle hamna igen? "

// Lisa




Snökaos o ännu mera cellgifter

Hemma från jobbet, riktigt skönt att sluta tidigt. var hemma strax efter 19. =)
Har käka lite o sitter nu i soffan. Ska snart ta mig här ifrån, tvätta håret, lägga en hårinpackning, lägga en ansiktsmask, sätta mig i soffan o måla mina tånaglar tror jag..


Imorse var det dags att åka till Linköping igen. Det var totalt snökaos på vägen o det gick inte alls fort. Fick åka tidigt för att hinna. Mot Linköping var det ganska lugnt, det var tur att vi inte skulle norrut. Ca var 10:e minut kom det ett trafikmeddelande med något olycka eller liknande - många av dom var i norrgående riktning mellan Linköping o Norrköping o försatt norr ut en bit förbi Norrköping.
Ungefär halvvägs till Linköping var det totalt stopp på andra sidan o vi hoppades på att det skulle lugna ner sig innan vi skulle hem igen.
Väl i Linköping var det dags för nya prover o sen behandling nästa med en gång.. Andreas får idag o några dagar framåt samma behandling som han fick för tre veckor sen. Jag håller tummarna för att det inte blir lika jobbigt som efter förra gången. Risken finns att det blir så men det är bara att hålla tummarna för att det inte blir så. Om värdena ser bra ut får han nog komma hem på lördag. Sen ska han ytterligare en gång, om tre veckor till få samma behandling en sista gång. (Tror att det var tre gånger han skulle få den)


När vi skulle åka hem hade det slutat att snöa i Linköping o vägen var snöfri men ju närmre Norrköping vi kom ju sämre blev väglaget. Inte alls kul att vara ute på vägarna idag vill jag lova.


_____________________________________________________________________________________

" O så var man själv hemma igen då "

// Lisa



De säger att man ska vara positiv & kämpa...

Hemma från jobbet ett litet tag... På förmiddagar på fredagar har jag planeringstid men idag har det inte hänt mycket. Har fastnat i mina tankar o undrat vad det är som håller på att hända. Det finns så jävla lite tid o så mycket som ska göras. O bättre blir det inte av att jag måste göra allt..jobba och göra allt som man ska göras hemma. Dessutom måste jag spring en massa ärenden hela tiden, både ute o inne. Hinner knappt innanför dörren innan jag måste springa någonstans.
Tiden finns inte.. o orken finns absolut inte.
De säger att man ska vara positiv, de säger att man ska ställa upp o kämpa. Men någonstans går gränsen o sen går det bara neråt. Man sätter på sig en mask för att inte visa.. Ibland rasar allting men man försöker att välja sina ställen men hur lätt är det? Men det är bara att svälja o börja om.. Man begraver sina känslor för att orka.. man okar inte ta tag i dem, man kan o får inte göra det.
De säger man ska prata men vad ska jag säga?
Att jag hade en framtid jag ville leva o nu kommer vissa saker inte att bli av, att jag förr visste vad jag ville göra o nu har jag ingen aning - vart vill jag jobba? Vart vill jag bo? Vad vill jag göra? Att jag bara vill försvinna - strunta i allt o bara få vara?
Jag vill inte ha till svar så som en del säger.. "det är väl inte så farligt - bara du får ha Andreas kvar. Då spelar det väl inte roll om du inte kan få vissa saker"
Klart att Andreas är viktig, det handlar inte om det. Men jag har/hade drömmar, mål o en framtid som kanske inte blir av. Jag måste få sörja, jag måste få bryta ihop o vara liten. Varför måste jag vara den som står på fötterna hela tiden. Vara den som tar hand om och tröstar..
Man tänker hela tiden på alla andra.. vill vara perfekt o göra sitt bästa. Är livrädd för att bli lämnad av dom som betyder så mycket. Jag kommer i andra hand för att jag inte ska förlora.. förlora vänner o andra som betyder så mycket!
Jag springer fram o tillbaka, fixar o styr, ändrar planer, löser problem.. vänder upp o ner på allt för att få saker o ting att fungera men det är fan inte lätt.
Det handlar inte heller om att jag inte vill ta hand om Andreas.. Jag vill inte att han ska må dåligt o gör allt jag kan för att hjälpa honom men det är fan inte lätt. Känner mig hjälplös o det gör inte heller saken bättre.
Att se Andreas må så dåligt, att ha ont o att han inte orkar göra något.. det gör så jävla ont!


Nej, positiv var det man skulle vara.. dags att skaka av sig skiten igen. Snart dags att jobba igen o där kan jag inte vara så här..


_____________________________________________________________________________

" Inga ord kvar "

// Lisa

...men ibland måste man...

Skulle kunna sova flera dagar i sträck.. imorse hade jag ställt klockan på 7:50 men kom inte upp förrän 9:20 och då fick jag verkligen tvinga mig upp. Jag förstår inte..
Är fortfarande helt slut.. ikväll jobbar jag till 21:30, vi får väl se om jag somnar när jag har rast.



Det finns massor med frågor och så få svar.. vi håller käften och hoppas att det ska bli bättre. Det påverkar mer än man tror.. en känsla av att bara vilja försvinna ner genom jorden - ingen kraft att reda ut saker.
Man håller sig borta för att slippa allt skit! Det är fel men jag okar inte...


_____________________________________________________________________________

" Till någon annan - kämpa på & ta hand om dig "

// Lisa




Fortfarande i Linköping

Sitter i ett rum på sjukhuset i Linköping.. skulle bara ha vart provtagning idag och vi räknade med att komma här ifrån runt kl 12. Men nu sitter vi fortfarande här, eller Andreas ligger i sängen - har har fått en spruta med cellgifter in i ryggmärgen och får inte resa sig på 1-2timmar. Kanske har gått 30 minuter nu.
Andreas har också fått en lite påse med cellgifter i dropp och sen har han fått en helt ny medicin - en spruta som de ger i skinkan - cellgifter som sprutar in i musklerna.
Han mår fortfarande bra.. Vi har varit och hämtat ut tabletter på apoteket - cellgifter fast i tabletter som han ska börja käka imorn.
Två av de mediciner som vi skulle plocka ut fanns inte så jag får springa in på apoteket i stan sen.

Snart får vi väl åka och då blir det ett besök på biltema och sen åka till stan - apoteket, handla lite och sen åker väl jag hem. Andreas skulle kanske åka till verkstan och kolla något.

Hörs när jag kommer hem...


_________________________________________________________________________________

" Elvisp "

// Lisa


Nytt år - nya funderingar

Nu har vi gått in i ett nytt år... med nya drömmar, nya möjligheter och nya mål...
Nyår firades hemma hos Emmie - God mat och trevligt sällskap gjorde att kvällen blev riktigt lyckad. Andreas orkade vara med ganska mycket, vilket jag är glad för - även om jag fick tvinga honom att gå ut vid 12-slaget. Då var han riktigt trött men väl ute blev det lite bättre..

Idag ska vi fira jul med Andreas morfar hans sambo och Andreas kusiner. Innan det blir det att fixa runt lite här hemma, vi ska lämna tillbaka en HDMI-kabel och tvålkoppen jag köpte i torsdags.
Men jag ska börja med att hoppa in i duschen.
Jag är fortfarande helt slut på morgonen - det är verkligen inte lätt att ta sig upp ur sängen. Väl uppe tar det ett bra tag innan jag kommer igång.

Imorn blir det att åka till Karlskoga för att fira jul med min mormor och morfar och mina kusiner. Allting har liksom blivit annorlunda denna jul och nyår men jag tycker att det har blvit ganska bra ändå.


Detta år kommer att bli annorlunda på så många sätt - nu gäller det bara att göra det bästa av det hela! När man får olika besked förändras allt och man tänker om. Man funderar över vad som verkligen betyder något för en.
Det svåra är när man märker att man inte får det man vill tillbaka. Är det då så att man ställer för stora krav? Nu när man liksom vaknat till och ser allt från ett helt annat perspektiv förstår man vissa saker. Man tänkte på ett sätt förut - vissa tänkte på samma sätt som jag, vissa inte.
De som tänkte som jag - de flesta har nog nu ändrat sina tankar precis som jag. Detta medan andra som tänkte annorlunda förut - de är nog kvar där de var förut. Nu har man alltså kommit längre ifrån varandra.. det svårt men det är sant.
Egentligen är det så lite som krävs för att veta att man bryr sig!!
Självklart har man olika relationer till olika människor men ibland önskar jag att vissa relationer var mer som andra..


_______________________________________________________________

" Till de som betyder mest - till mina underbara vänner "

// Lisa



När det nu kommer bli jobbigare - gäller det att kämpa!

Idag har vi varit i Linköping. Först skjutsade vi Andreas till sjukhuset där han skulle få sin behandling. Efter det åkte mamma, jag och pappa (som fick för sig att han skulle med) till IKEA för att handla saker till Andreas och min nya lägenhet.
Jag hittade en del saker men långt ifrån allt. Imorn blir det ett varv på stan med Emmie och då ska jag försöka hitta duschdraperi.
Sen måste jag mäta en massa i lägenheten innan jag förhoppningsvis snart åker tillbaka till IKEA och handlar lite till.

Jag är väl medveten om att Andreas kommer att börja må lite sämre snart - kanske mycket sämre. Jag är glad att han mått så bra som han har gjort nu ett tag.
Idag har han ju fått den sista behandlingen på första blocket. Om ca två veckor går vi in i andra blocket och då lär det bli tuffare eftersom behandlingen inte är lika "mild".
Efter behandlingen idag kommer hans värden att gå neråt igen - vilket betyder att han kommer att bli tröttare. Förhoppningsvis kommer han inte bli så dålig nu. Nu efter maten blev han jättetrött och ligger och sover i soffan.
Det är bara att tänka positivt nu - men kanske ska man ställa in sig på att det kommer att bli svinjobbigt! Då är man i alla fall lite förberedd men jag antar att det inte går att föreställa sig det som väntar..



Nu ska jag sätta mig och pyssla ihop hyllorna som jag köpte till badrummen - vi får väl se hur det går..

_______________________________________________________________________________

" Ett nytt år - nya mål "

// Lisa



Det kanske inte finns någon morgondag...

Ingen sovmorgon här inte... Andreas var uppe jättetidigt, redan halv sju.. Inte en chans att jag skulle gå upp då. Kl 8 var Andreas inne och tyckte jag skulle gå upp men nja.. förhandlande fram att sova till 8:30. Då släpande jag mig upp ur sängen verkligen totalt förstörd. Höll på att somna vid frukostbordet.

Anledningen då till denna extrema trötthet? Efter pizzan igår gick Emmie och jag bort till Dehli. Först var tanken att vi endast skulle vara där ett kort tag men efter den ena händelsen efter den andra slutade det med att vi inte kom hem förrän kl 2.
Jag hade väldigt trevligt... önskar att jag hade kunnat stanna ett tag till men...


Självklart har man rätten att själv bestämma vad andra ska veta om en.. eller? Eller finns det någon gräns för när man borde berätta för sina nära vad som är fel.
Små hintar hela tiden har lätt fram till en oro som jag inte kommer kunna släppa - det handlar inte bara om de få orden om det hela igår.
De säger alla att det är ovissheten som är värst - och ännu en gång innan årets slut har jag fått uppleva denna hemska känsla. Dock är jag osäker på om jag någonsin kommer att få de svar jag vill ha.
Antar att tanken är att vi runt omkring ska bete oss precis som vanligt.. För att det inte ska bli något konstigt men hur ska jag kunna göra det nu?
Du säger att du ska finnas kvar men nu.. hur ska jag veta hur lång tid det handlar om..? Eller vad det hela handlar om över huvudtaget...?!
Vad ska jag göra den dagen när en av de personer som betyder mest för mig inte längre finns här? Utan förvarning - helt plötsligt bara borta? Är det så det kommer att vara?


Dags att göra sig iordning och åka ut till Andreas föräldrar..
GOD JUL alla vänner!

(Jag tänker på dig - ringer senare)

___________________________________________________________________________________

" Mer och mer lär jag mig att förstå uttrycket; Det kanske inte finns någon morgondag. Och att man därför ska ta vara på varje dag som om det vore den sista "

// Lisa







Två muppar i tomteluvor..

Nu blir det inte mycket gjort, min energi till att göra iordning här börjar svalna. Har hamnat i soffan med datorn i knät istället. På badrumsgolvet ligger det fortfarande en hel hög med saker som inte har hittat sin rätta plats än. Ett av borden i vardagsrummet är fortfarande fullt med saker och köket ser ut som kriget.

Fick en märklig känsla förut.. något som gjorde mig orolig men jag vet att man inte ska tänka så det är bara att tränga undan tankarna och fokusera på något annat! Jag vet att det kommer att bli bra.. Jag har fått ett löfte och om det bryts kommer hela min värld att rasa samman..

Om ca 2 timmar kommer Emmie, Martin och Fridell hit. Vi ska troligtvis beställa pizza och Emmie och jag ska dela på en flaska vin - gud va det var länge sen jag drack vin.. Jag hoppas på en riktigt trevlig kväll..!



Sitter och lyssnar på denna låt för tillfället..

Helt underbar

Kände efter igår att jag behövde lite ny musik att lyssna på.. Robin som alltid har massor med bra låtar fick uppdraget att leta fram en massa bra musik till mig. För ett litet tag sen var Robin och hans bror här och hämtade upp ett USB-minne och när jag kommer ner till bilen sitter de båda två med tomteluvor.. hihi... så söta! Det är verkligen bröderna Hagström i ett nötskal.. =)


Nej fan.. måste få lite mer ordning här innan de kommer... hmm...
_________________________________________________________________________________

" En doft som fortfarande sitter kvar "

// Lisa







En mycket annorlunda jul...

Allting känns konstigt.. väldigt konstigt och annorlunda. Imorn är det julafton och jag har verkligen ingen julkänsla, inte för fem öre. Detta trots att det ligger massor med snö ute. När jag varit på stan har jag inte lagt märke till julpyntet som varit - för jag antar att det är pyntat? Känns tråkigt!
Idag blir det att fortsätta plocka här hemma. Måste hitta någonstans att lägga alla tomma kartonger. De är för tillfället ivägen! Men nu börjar jag få lite ordning här hemma. Känns inte längre som att jag bor i kartonger.

Andreas kommer hem idag. Martin slutar senast kl 14 och då åker han till Linköping och hämtar Andreas. Skönt att han inte kommer hem så sent. Som det ser ut nu för Andreas så kommer han hem idag, ska ta blodprover på sjukhuset i Norrköping den 28:e, få cellgifter dagen före nyår (bara åka till Linköping över dagen) och sen ska han tillbaka till sjukhuset i Linköping den 4:e eller 7:e januari. Andreas värden går uppåt och det är nog därför läkarna tillåter honom att vara hemma så länge - och det är jag glad för! =)

Det där med bil var det ju också. Han från Sthlm kommer och tittar på Audin på lördag. Andreas har också hittat en annan bil.. igen.. Den är här i stan och förhoppningsvis kan vi åka och titta på den redan idag.

Ikväll får vi besök här hemma.. =) Martin, Fridell och Emmie kommer på besök. Vi ska käka lite och bara ha trevligt.
Imorn är det som sagt julafton och hela mitt liv har jag åkt till Karlskoga och firat julafton med min mormor och morfar och mina kusiner. Denna jul blir annorlunda. Imorn ska hela min familj ut till Andreas föräldrar och fira jul med dom. Vi skulle vara där kl 11:30 så det blir sovmorgon. Det har jag aldrig haft på julafton - det är mycket som är nytt!



Det är inte ofta man hittar en person som man kan prata med allt om.. som man bara kan ligga och stirra upp i taket med, som man kan ligga tyst med i flera timmar! Jag han hittat en sån person och det är jag mycket tacksam för! Detta är någon jag aldrig kommer att låta gå..någon som alltid kommer att betyda massor massor för mig! Tack för att du finns!
Även om jag igår kväll var helt slut var det skönt med sällskap..

__________________________________________________________________________________

" Jag kommer inte att försvinna "

// Lisa










Hur vet man vad som är rätt??

Somnade 23:30 igår...först var jag jättetrött och helt plötsigt blev jag pigg igen. Men lyckades iaf somna. Sov faktigkt väldigt bra för första gången på länge. Tänkte att jag skulle sova lite längre idag. Men 8:20 imorse ringde min mobil.. Hmm... det var Andreas. När vi hade pratat klart var det ingen mening att somna om utan det var bara att traska upp.


Strax blir det att hoppa in i duschen, göra sig iordning och börja plocka bland alla sakerna här hemma.
borde ta tag i köket.. men det är vekligen den tråkigaste delen men jag får väl tvinga mig själv att fixa där idag.
Nu har jag ringt runt om parkring iaf.. fan vilket styr. Blir tokig men förhoppningsvis ska det vara löst nu!


Plan Three - Brush It Off



Hur ska jag veta vad som är rätt och vad som är fel.. känns ibland som att det inte spelar någon roll vad jag säger och gör.. det blir konstigt oavsett! Finns mycket mer att säga och kanske krävs det massor med tid för att kunna lösa detta men om viljan finns så går det och då är det bara att prata!! Jag bryr mig för mycket för att låta detta vara som det är!


_________________________________________________________________________________________

" Det är mycket jag vet men ibland är det verkligen en omöjlighet att läsa dina tankar "

// Lisa




Du läser mig kapitell för kapitell...

Jo men kanske är det ändå så att det är skillnad.. men att vissa delar av det hela är lika..

Idag har jag fart runt på stan med mamma. Köpt julklappar till kusinerna. Spännande värre när mamma ska titta på allting - även när man hittat saker som är bra.
Väl klara på stan åkte vi till Ingelsta för att handla på systemet.. pappa skulle ha wiskey, glögg och champagne till sina anställda och andra muppar runt om i stan. Man känner sig rätt störd när man packar en vagn full och framme i kassan säger notan över 7000:-.. Folk bara tittade och undrade va fan vi skulle med allt detta till!


Snart är allt framme i ljuset o jag undrar om det är så att det är bra.. på ett sätt känns det som en stor lättnad. Kanske är det ett steg mot att bli sig själv. Att erkänna vad man tänker, att säga vad man undrar och få svar på sina frågor.. Vi tar ett steg i taget för att inte rasa saker som förfarande håller saker och ting samman!

Ikväll blir jag nog själv här tror jag.. Funderar på att ringa runt till en massa människor för att ha någon att prata med. För att slippa känna mig helt själv. Tänkte också försöka plocka lite bland sakerna här.. Har blivit  bättre men det är fortfarande saker överallt!
Förtillfället är det musken som håller mig sällskap..



Hörs senare!

____________________________________________________________________________

" När man är rädd för sig själv och sina egna tankar, när man inte litar på sig själv "

// Lisa



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0