Tappade jag mig själv någonstans på vägen?
Är inte helt spiknykter och lär svamla en del men det är sånt man får ta ibland...
Ibland undrar jag om det är såhär livet ska vara.. Vem har bestämt? Jag har själv satt mig där jag är idag, det är jag helt medveten om. Men jag inser idag, kanske alldeles för många år för sent, att saker borde varit annorlunda. Nu kanske allting är för sent.
Jag borde ha gjort så mycket mer, så mycket annnorlunda. Tänk om jag hade gått en lite annan väg. Hade jag varit där jag är idag? Kanske inte.. men jag hade gjort så mycket som jag idag ångrar att jag inte gjorde då.
Visst har jag gjort saker som man inte borde göra - men jag är glad att jag har gjort dom. Önskar bara att jag hade gjort fler dumma och knäppa saker. Nu är jag ju 23 o va fan..
Förr skulle jag vara den där snälla flickan hela tiden - ovsett vad. Ingen skulle bli sårad på vägen. Det var ett jävla pussel att få allt att gå ihop. Ingen fick bli arg, ledsen eller besviken. Kanske är det så idag också.. men förtillfället känns det som att det verkligen inte spelar någon roll åt vilket håll jag går - någon kommer att bli arg, ledsen eller besviken - vissa kommer bli alla tre. Jag själv eller någon annan..
Fan, att jag ska vara så jävla rädd för konsekvenserna hela tiden - jag är så jävla trött på det. Är trött på att vara den där som alltid ska vara så himla duktig. Men som sagt - är det för sent för något annat? Och hur mycket är jag villig att riskera för att få göra saker som jag vill och som jag för så många år sen borde ha gjort.
Det är så lätt att vara efterklok..
Idag, när jag för någon timma sen kom hem - undrade jag om jag någonstans på vägen hit har tappat bort mig själv!
Såhär nu när jag snart har skrivit klart, så sitter jag och funderar på om allt jag skrivit bara är en massa skit. Att jag inte har någon rätt att känna såhär. Nu är den duktiga flickan på väg fram igen. Slits mellan två sidor...
och vilken väg jag ska gå har jag inte någon som helst aning om...
Jag stod där ute - i den extremt kalla luften men ändå kändes det inte så kallt. Det hade varit så lätt att bara sluta allting där - bara stänga av. Jag undrar vad det var som stoppade.
Det hade varit så lätt...
Vi får väl se imorn när jag läser igenom detta om det får stå kvar eller inte..
Gonatt!
_________________________________________________________________________________
" Någon som jag bryr mig så mycket om "
// Lisa
Ibland undrar jag om det är såhär livet ska vara.. Vem har bestämt? Jag har själv satt mig där jag är idag, det är jag helt medveten om. Men jag inser idag, kanske alldeles för många år för sent, att saker borde varit annorlunda. Nu kanske allting är för sent.
Jag borde ha gjort så mycket mer, så mycket annnorlunda. Tänk om jag hade gått en lite annan väg. Hade jag varit där jag är idag? Kanske inte.. men jag hade gjort så mycket som jag idag ångrar att jag inte gjorde då.
Visst har jag gjort saker som man inte borde göra - men jag är glad att jag har gjort dom. Önskar bara att jag hade gjort fler dumma och knäppa saker. Nu är jag ju 23 o va fan..
Förr skulle jag vara den där snälla flickan hela tiden - ovsett vad. Ingen skulle bli sårad på vägen. Det var ett jävla pussel att få allt att gå ihop. Ingen fick bli arg, ledsen eller besviken. Kanske är det så idag också.. men förtillfället känns det som att det verkligen inte spelar någon roll åt vilket håll jag går - någon kommer att bli arg, ledsen eller besviken - vissa kommer bli alla tre. Jag själv eller någon annan..
Fan, att jag ska vara så jävla rädd för konsekvenserna hela tiden - jag är så jävla trött på det. Är trött på att vara den där som alltid ska vara så himla duktig. Men som sagt - är det för sent för något annat? Och hur mycket är jag villig att riskera för att få göra saker som jag vill och som jag för så många år sen borde ha gjort.
Det är så lätt att vara efterklok..
Idag, när jag för någon timma sen kom hem - undrade jag om jag någonstans på vägen hit har tappat bort mig själv!
Såhär nu när jag snart har skrivit klart, så sitter jag och funderar på om allt jag skrivit bara är en massa skit. Att jag inte har någon rätt att känna såhär. Nu är den duktiga flickan på väg fram igen. Slits mellan två sidor...
och vilken väg jag ska gå har jag inte någon som helst aning om...
Jag stod där ute - i den extremt kalla luften men ändå kändes det inte så kallt. Det hade varit så lätt att bara sluta allting där - bara stänga av. Jag undrar vad det var som stoppade.
Det hade varit så lätt...
Vi får väl se imorn när jag läser igenom detta om det får stå kvar eller inte..
Gonatt!
_________________________________________________________________________________
" Någon som jag bryr mig så mycket om "
// Lisa
Kommentarer
Postat av: mi
Tänk på att det finns en väg där i mellan också, man behöver inte varken snäll eller vågad. Var snäll mot de du bryr dig och och skit i alla andra! (Då menar jag verkligen bryr dig om, de du kommer spendera resten av livet med, för det tror jag du vet redan nu vilka det må vara, jag kan minst nämna en eller två). De som inte gillar vad de ser är det bara att lämna bakom sig. Sen hoppas jag innerligt att jag får stanna i den gruppen med, men man vet aldrig vart livet slutar! Men att hålla tummarna längs vägen skadar aldrig.. ;)
Trackback