Antingen i topp eller längst ner i botten...

Är det så vi kan beskrivas...? Finns det något mitt emellan?? kanske - men bland är jag tveksam...


Privatliv eller jag vet inte vad jag ska kalla det - vad är det? Att bli litad på, att kunna ha någon/något själv utan att behöva ha någon precis bredvid, som ska ha total koll på vad som händer.. Kanske är det så till en början men vad händer sen, sen när det har gått ett tag? Kommer det vara samma sak då..
I så fall... klart det kommer finnas saker som aldrig kommer att säger då, saker som aldrig kommer att kunna diskuteras.. saker som tidigare sagt och diskuterats. Kanske är det frågor som behöver ställas men som aldrig kommer att kunna ställas - är det så det kommer att vara? Är det okej?
Är det bara jag eller är det alla? Kanske är det bara att vänja sig, att inse att det inte finns något att göra just nu.. Kanske vara glad för det som är!!
Det handlar nog inte mest om mig utan om dig, om du tycker att det är ok och vill ha det så.. jag står ju utanför men samtalen blir ju inte de samma..!


Hemma från stan... har träffat Emmie en snabbsväng - har köpt tre par nya skor.. =) Skulle fixat lite mer saker (lämna in skor för omklackning, köpt ansiktskräm, möjligtvis att det blir en ny parfym?) men jag får ta det imorn, ska in och träffa Emmie imorn också.
Sitter just för tillfället med ett par nya skor på mig och kan inte bestämma mig om de sitter bra eller inte. Dom är skitsnygga men de är lite för stora över vaderna.. Har aldrig lyckats hitta är par snygga stövlar med lagom klack på också - dom är var perfekta så.. men som sagt lite stora över vaderna.. - kan inte bestämma mig om det ser konstigt ut eller inte.. Kanske får byta till en storlek mindre.. men i så fall måste jag plocka ut skoinläggen, vilket inte är så bra men jag får väl stå ut med det? =)

Har ringt runt angående A-kassan idag.. inte roligt vill jag lova. Blir kopplad runt, ringer fel, får konstiga svar.. men nu har det nog löst sig. Ska fylla i papper och skicka in.
Mot jobbet och ca 1,5 timmar... innan dess blir det att fixa lite här hemma.



_______________________________________________________________________________

" Kanske går det inte att kräva mer, kanske ska vi vara glada för det vi har!? "

// Lisa


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0