Stjärntecken & förhållanden

Tankarna började efter att jag fått veta att ett förhållande som man trodde var så perfekt hade rasat sönder... frågan är om det går och laga...

Hmm... ett förhållande.. Vad är det som krävs för att det ska fundera? Räcker det med en enorm kärlek eller måste det finnas något mer?
Vad i så fall? Tillit? Glädje? Måste man ha något gemensamt? Eller fungerar det ändå?
Vi pratade i arbetsgruppen om det där med stjärntecken.. vilka man passar ihop med och vilka men ska hålla sig borta ifrån. Jag undrar om det stämmer.. om.. vad får det då för betydelse? Ska vi hänga upp våra förhållanden på horoskåp och det som har med stjärntecken att göra?
Vad stämmer och vad stämmer inte? Frågan är stor och vi lär aldrig få något svar.. Lider vi av det då? Nja.. kanske inte direkt.. 

Läste i en bok om stjärntecken, vissa saker stämmer men vissa saker är ju helt fel..
"Hon oroar sig för mycket. Detta beror delvis på att hon är övertygad om att hon kan resonera sig fram till en lösning på nästa varje problem. Hon förlitar sig på sitt intellekt mer än på sin intution och när hon konfronteras med ett problem kommer hon att tugga på det som en hund tuggar på ett köttben till dess det är helt renskrapat och kan urskiljas tydligt."
"Hennes område är hemmet. Det är här hon styr och en klok man ger henne det utrymmet. hennes vistelseplats ser ut som om ingen någonsin hade bott i den. Hon vill ha allt på sin plats och har en plats för allt."

Alltså jag vet inte riktigt.. första kanske stämmer in på mig men den andra.. haha.. hemma ser det ofta ut som ett bombnedslag! Sen kan jag få världens ryck och ska få ordning på allt men inte så ofta som det skulle behövas..
Och enligt denna bok skulle jag passa bäst ihop med en kräfta. Möjligtvis en skorpion eller en stenbock.. Hmm... Nae det tror jag inte på!

Idag ska jag och Andreas (som är skytte) åka och titta på ett hus... vi får väl se.
Annars vet jag inte riktigt.. borde väl städa?


" Varför finns du kvar
Utan att ge några svar
I mitt hjärta river du upp alla sår
och du börjar bli riktig svår

Du var omtänksam och rar
Nu vet jag inte vart du är ute och far
En kram, är det allt som räcker
Tror du verkligen att det täcker

Är det så fel att vilja vara din vän
Det är något jag har på känn
Du håller mig kvar
och jag undrar vad det är som just du har

Jag försöker låta dig gå
Och tankarna är få
Men när jag ser dig är allting glömt
Mitt hjärta är tömt

När vi skiljs åt
Det är då jag faller ner i gråt
Snälla, lämna mig då
Det blir lättare så "


Vanilla Ice - ice ice baby

__________________________________________________________

" Pom pom pom.. "

// Lisa


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0