.

Är det möjligt att bli det? Det är konstigt det där.. jag älskar att träna det är bland det bästa som finns.. men vad det beror på kan jag bara gissa... Kanske kan jag hålla med om att jag är en träningsnarkoman och eftersom det är fler än en som säger att jag är det så stämmer det säkert. Frågan är vad det beror på? Kanske sviker jag mig själv om jag inte tränar? Det dåliga samvetet av att någon gång hoppa över träningen gör mig galen, då är det bättre att plåga sig själv igenom ett pass även om det inte går bra.. då har jag i alla fall tränat! Men finns det något gräns för hur mycket man ska/kan plåga sig själv? När jag satt upp ett mål måste jag nå dit oavsett hur vägen dit blir.. Är det fel? Tydligt är detta något jag måste jobba med!! Men kanske är det så att jag behöver plåga mig själv lite nu för att klara av att göra en tatuering utan att avlida..

Dagen började på gymmet med 20 minuters löpning (observera att jag har ökat tiden fem minuter) Och trots den extrema träningsvärken i magen var jag tvungen att träna magen.. hur kommer det annars gå i sommar? Passet avslutades på löpbandet igen..! Jag börjar fundera på om mitt hat för löpning håller på att försvinna... Nu är det bara tröttheten som jag plågas med när jag springer..
På gymmet brukar jag alltid ha samma skåp att låsa in mina saker i.. idag när jag kom dit var skåpet upptaget, vilket det aldrig har varit förut. Jag blev helt ställd.. så jävla skumt då.. Det är farligt med rutiner för när man levt efter dem ett bra tag och man tvingas att ändra dem blir det liksom fel.. Eller är det bara jag som tycker det? Kanske är det bara jag som är konstig! Så brukar det vara..


Nu är c-uppsatsen klar!! Känns hur bra som helst.. Ska ha framläggning nästa vecka och sen väntar det troligtvis kompletteringar men det är förhoppningsvis inte så mycket.. sen är det sommarlov. Tråkigt nog bara en vecka sen börjar jobbet igen!


______________________________________________


" I´m sorry for loving you "



// Lisa