.

Igår kväll såg vi på fyrverkerierna och gick ett varv på stan... senare hamnade vi på Delhi typ fem minuter (väldigt nödvändigt?) Mängder med människor ute och när man är med en människa som känner mer än halva stan tar det tusen år att gå en sträcka som vanligtvis tar fem minuter..

Kvällen avslutades, i alla fall för mig, i Vasaparken.. liggandes på Friskis och Svettis-scenen tittandes på stjärnorna.. hur mysigt som helst.. skulle kunnat ligga där hela natten om jag inte hade frysigt så mycket som jag gjorde! Fryser fortfarande.. inte alls kul..! Mängder med frågor skapades och några svar gavs men jag undrar.. hur fan ska detta gå? Hur ska vi överleva och hur ska vi klara detta? Hur ska jag klara detta? Har inte riktigt kommit på vad det egentligen handlar om.. om det bara är något som går över eller om det är något som kommer att finnas kvar.. Varför vill jag veta? Troligtvis kommer vi att få leva våra liv ovetandes.. För jag är inte säker.. jag vet inte.. och kanske inte vågar ta reda på sanningen.. har för mycket att förlora!

Stjärnorna försöker kanske ge oss svar men att vi kanske inte fattar.. kanske inte förstår vad de menar.. eller hur vi ska tolka det de försöker tala om. Först tittar man på en stjärna och helt plötsligt är det mängder av dem över allt...
Hösten är vacker.. färger och när mörkret kommer.. samtidigt skrämmer det lite.. så många mörka kvällar och så många tårar som väntar..

Ikväll blir det konsert i Linköping med Winnerbäck och med 10 000 biljetter sålda väntas ett väldans dra!! Längtar!! Dagen innan spänderas i läxböckerna och lyssnades på musik.. inget lugnt då kommer tårarna..! Sparar dem till ikväll där jag med säkerhet kommer att gråta.


Marcos Hernandez   -   Will Never Know     http://www.youtube.com/watch?v=JzNDEdeS2p0&feature=related


__________________________________________


" Jag kommer att förlora dig för evigt.. inte nu men senare... and I´m sorry "


// Lisa