.

Jo.. klart att jag gjorde... men nervös var jag.. skakade som ett asplöv när jag gick från skolan upp till Lucky 7 och väl där.. hmm.. trodde att jag skulle ramla ihop och dö!
Var lite tidig men jag pratade med han som skulle tatuera (Calle).. bestämde mig efter två och en halv månad för vilken storlek jag skulle ha.. och jag kan ju säga att hade jag gjort den som var större hade det sett konstigt ut. Han sa att han skulle förbereda lite men att han strax var tillbaka... vilket innebar en kvart. Nervositeten steg och jag undrade hur fan jag skulle överleva. Calle märkte tydligt att jag var nervös och gjorde en massa saker för att få mig ännu mera nerös. Jag fick sätta mig i stolen och sitta där som ett nervvrak när han prockade fram nålar och grejer.. Några andra tatuerare stod bredvid och bara skrattade.. menade att han kunde ha plockat fram sakerna innan jag fick sätta mig för att jag skulle slippa se... men nej då här skulle vi plåga lilla Lisa.. som nästan tuppar av, av en liten spruta. För att se så att så att bilden satt bra fick jag ställa mig upp och med andra runt omkring känades det lite konstigt.. och med kommentarer mellan killarna som om jag inte var där.. hm.. kanske bra eftersom det gjorde mig mindre nervös! Efter mycket fixande var det dags..

Jag bad honom att börja snällt och han tittade på mig som att jag var dum i huvudet.. hmm.. Finns det något sätt att börja snällt på?? Han sa att han skulle börja med en linje för att jag skulle veta hur det kändes..
Trodde att det skulle kännas mer... började känna att jag trots allt skulle överleva.. men kanske tänkte jag det lite för fort.. nej då så hemskt var det inte men värre en det första sträcket blev det..
Jag är något stolt över mig själv.. trodde aldrig att jag skulle våga tatuera mig.. Är helnöjd..
Bild kommer imorn..



________________________________________

" Nu slipper du köpa gnuggisar "

// Lisa