Förlora en bästa vän på grund av kärlek?
Vänner är bland det bästa som finns.. Att förlora dem är bland det värsta som finns! Speciellt om man egentligen inte vill... Det är skillnad om någon av vännerna inte vill vara vän med den andra men vad ska man göra om både vill vara vänner.. men att det kanske inte går? Vem är det som bestämmer vem man kan och ska vara vän med?
Hur kommer det sig att någonting så underbart som kärlek kan förstöra en stark vänskap mellan två personer? Är det rätt att kärlek ska förstöra vänskap...? Vad ska man göra? Vad kan man göra? Vem är det som bestämmer?
Vad är det som är så himla svårt??
________________________________________________________
" Det kanske finns en chans.... på nån spårvagn nånstans... "
// Lisa
Mera snö och Jehovas
Imorse när jag vaknade och tittade ut genom fönstret genom mina röda gardiner i sovrummet snöade det... stora lätta flingor dalade ner mot marken. Väl nere på marken smälte de genast bort och lämnade en liten blöt fläck efter sig. För ett tag sen vill jag inte ha någon mer snö denna vinter men nu, när snön ligger på marken känns det inte så farligt längre. Kanske är det till och med så att jag har saknat snön lite.
När jag en timme senare gick till bussen för att åka till skolan snöade det fortfarande. Snöflingorna föll rakt ner mot market och inte heller nu fick de ligga kvar utan smälte bort. Det blåste inte och det var inte kallt. Alldeles perfekt..! Kanske kunde lite av snön fått ligga kvar?
När jag 8,5 timmar senare åkte hem från skolan snöade det massor, det hade börjat blåsa lite och det hade blivit lite kallare. Nu låg snön kvar på marken och jag såg knappt asfalten under allt det vita.. hm... jag som trodde att vi inte skulle få någon mer vinter! När jag kom innanför dörren hemma såg jag ut som en snögubbe och det tar bara tre minuter att gå från bussen och hem. (Alltså snöade det massor...)
Det snöar fortfarande och nu blåser det nästan storm... inte bra inte bra...! Snön är okej men inte blåsten!
Efter en och en halv timme hemma av städning och tvättande ringde det på dörren... Utanför stod de igen, Jehovas vittnen. Jag pratade med dem för ett par månader sen och då berättade de att döden inte är en naturlig del av livet och jag undrade självklart varför. Jag fick då till svar att om döden skulle vara naturlig skulle vi människor inte sörja så mycket när någon dör. Okej.. jo men det låter väl vättigt? Hon sa också att målet är att vi ska leva på jorden för alltid, utan att dö.
Efter att de hade gått började jag fundera; okej, om målet är att vi ska leva på jorden utan att dö, då måste vi ju kunna göra något som leder till att vi inte dör.. eller hur? Men vad? Den frågan skulle jag ställt till dem men den dök ju inte upp förrän efteråt. Jag trodde inte att jag skulle få svar på den frågan, tills idag, då de ringde på dörren igen..!
Hon förklarade för mig att människan måste betala ett lösen, på samma sätt som man betalar lösen vid kidnappningar.. Vad är det då för lösen? Hon menade att detta lösen redan var betalat eftersom människorna förlorade Jesus när han dog..
Okej, men borde vi då inte leva för alltid om detta lösen är betalt? Nej! Det är en hake kvar. Alla människor på denna jord måste leva så som Gud vill att människan ska leva och hur detta levnadssätt ser ut hittar vi i Bibeln. Men hur ska vi få alla människor att leva på samma sätt och utifrån samma önskan (Guds)? Detta är enligt mig en omöjlighet vilket betyder att deras dröm om ett evligt liv på denna jord är en utopi..!
Jag tycker att det är riktigt intressant att lyssna på människor som är religöra, det spelar ingen roll vilken religion de tillhör. Jag som själv inte troende (vad det nu betyder; att jag inte tror på Gud eller att jag inte tror på en högre makt eller vad?) tycker det är intressant att höra hur andra människor tror och hur de väljer att leva sina liv..
________________________________________________________________________________________
" När människorna dör, vad kommer då hända med jorden? Jo, då kommer det åter att bli ett paradis på jorden. "
// Lisa
Fördomar
Man kan inte älska alla människor och man kan inte tycka om alla människor... klart att man inte kan..! Men ofta är det fördomar som förstör! Många bildar sig en uppfattning om någon innan man har träffat eller pratat med personen ifråga. Varför är det så?
Dessutom är första intrycket av någon väldigt avgörande... men vad händer om någon redan innan första mötet har bildat sig en uppfattning?
Varför är vi människor så fördomsfulla..? Vad tjänar det till?
Det sägs att den största fördomen är att man inte har några fördomar alls... och visst är det sant! Men jag funderar på varför vi har fördomar... Vad är det för positivt med det? Finns det något som är positivt? Jag kan inte komma på något... Kan du?
Jag ser snarare bara negativa saker med fördomar... människor blir sårade och visst får man dåligt samvete när man märker att ens fördomar inte alls stämmer..?
______________________________________
" Vi ska ut och campa... det känns lite pinsamt... "
// Lisa